Congratulations!

[Valid RSS] This is a valid RSS feed.

Recommendations

This feed is valid, but interoperability with the widest range of feed readers could be improved by implementing the following recommendations.

Source: http://martinajohansson.se/feed/

  1. <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
  2. xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
  3. xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
  4. xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
  5. xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
  6. xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
  7. xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
  8. xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"
  9. xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#"
  10. >
  11.  
  12. <channel>
  13. <title>Next Level Biohacking</title>
  14. <atom:link href="http://martinajohansson.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
  15. <link>https://martinajohansson.se/</link>
  16. <description></description>
  17. <lastBuildDate>Wed, 21 Feb 2024 09:22:45 +0000</lastBuildDate>
  18. <language>en-US</language>
  19. <sy:updatePeriod>
  20. hourly </sy:updatePeriod>
  21. <sy:updateFrequency>
  22. 1 </sy:updateFrequency>
  23. <site xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">71161919</site> <item>
  24. <title>Effektivaste hälsoknepen är GRATIS &#124; TOPP 5 LISTAN!</title>
  25. <link>http://martinajohansson.se/effektivaste-halsoknepen-ar-gratis-topp-5-listan/</link>
  26. <comments>http://martinajohansson.se/effektivaste-halsoknepen-ar-gratis-topp-5-listan/#comments</comments>
  27. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  28. <pubDate>Tue, 20 Feb 2024 22:03:12 +0000</pubDate>
  29. <category><![CDATA[Biohacking]]></category>
  30. <category><![CDATA[Forskning]]></category>
  31. <category><![CDATA[Kost & Hälsa]]></category>
  32. <category><![CDATA[Lifestyledesign]]></category>
  33. <category><![CDATA[Träning]]></category>
  34. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=43226</guid>
  35.  
  36. <description><![CDATA[<p>INGEN reklam för röda glasögon här inte, jag är nämligen ganska anti kommersiell biohacking (numera). Jag kan uppleva det som navelskådande verklighetsflykt som får en att tro att man GÖR grejer för att vara hälsosam, när det kanske inte egentligen är så. Därför vill jag lyfta hälso/livsstilsförändringar man kan göra utan att varken kalla sig [&#8230;]</p>
  37. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/effektivaste-halsoknepen-ar-gratis-topp-5-listan/">Effektivaste hälsoknepen är GRATIS | TOPP 5 LISTAN!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  38. ]]></description>
  39. <content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2024/02/420127276_7850683268279522_1993878391737300079_n.jpg"><img fetchpriority="high" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-43227" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2024/02/420127276_7850683268279522_1993878391737300079_n.jpg" alt="" width="1080" height="1350" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2024/02/420127276_7850683268279522_1993878391737300079_n.jpg 1080w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2024/02/420127276_7850683268279522_1993878391737300079_n-240x300.jpg 240w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2024/02/420127276_7850683268279522_1993878391737300079_n-819x1024.jpg 819w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2024/02/420127276_7850683268279522_1993878391737300079_n-768x960.jpg 768w" sizes="(max-width: 1080px) 100vw, 1080px" /></a></p>
  40. <p>INGEN reklam för röda glasögon här inte, jag är nämligen ganska anti kommersiell biohacking (numera). Jag kan uppleva det som navelskådande verklighetsflykt som får en att tro att man GÖR grejer för att vara hälsosam, när det kanske inte egentligen är så. Därför vill jag lyfta hälso/livsstilsförändringar man kan göra utan att varken kalla sig för biohacker, ELLER betala några dyra pengar. <u>Totally free!</u></p>
  41. <hr />
  42. <p><strong>Men det blir bättre!</strong> Utöver att inte kosta något är de dessutom galet effektiva och ger konkreta resultat man inte behöver vänta länge på. Jag har inte orkat länka några studier i det här inlägget (det här är en blogg och alla kan googla) men finns gediget vetenskapligt stöd för varenda punkt på listan. Delar hellre med mig av mina personliga aha-upplevelser för flera grejer var jag helt anti tidigare, och då vill jag ju komplettera med de senaste insikterna!<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f913.png" alt="🤓" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  43. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">TOPP 5 MEST EFFEKTIVA VANOR FÖR ETT LÅNGT, FRISKT LIV!</span></strong></h3>
  44. <p>Nu har jag använt ord som hälsoknep, livsstilsförändring och vanor lite synonymt men så är det ju tyvärr inte. Knep eller &#8216;hacks&#8217; är något som går snabbt, en liten genväg, men det hade inte gjort en livsstilsförändring hållbar överhuvudtaget. Det allra, allra viktigaste för att få resultat är att vara <u>konsekvent &#8211; över tid!</u> Skitjobbigt, jag vet, men problemet är inte avsteg eller dikeskörningar utan vad som händer före och efter. Om man zoomar ut från veckan och istället tittar på 3 senaste månaderna, om det finns en trend där (som vem som helst kan identifiera), då duger det gott!</p>
  45. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">1. Konditionsträning!</span></strong></h3>
  46. <p>Mesta forskningen är gjord på löpare och cyklister men det går lika bra med annan pulshöjande träning så länge den ökar din kardiovaskulära kapacitet och hälsa. <u>Forskning på hälsa, livslängd och åldrande visar konsekvent att regelbunden löpning ökar livslängden med i genomsnitt 10 år! 10!!</u></p>
  47. <p><strong><u>Gamla meriter räknas!</u></strong><br />
  48. Äldre personer som haft riktigt bra kondis under en stor del av livet, är signifikant yngre på insidan än jämnåriga, även om de inte spelat fotboll eller cyklat på många år. Personer med bra kardiovaskulär hälsa är i bättre skick än de som bara tränar styrketräning, pga friskare hjärta och kärl, fler metokondrier och mer blodflöde till hjärnan. Såklart kan löpning bli ohälsosamt också, som t.ex maraton-elitträning verkar inte vara direkt fördelaktigt, men man behöver ju inte överdriva <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f609.png" alt="😉" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  49. <p><strong><u>Laga hjärnan med löpning</u></strong><br />
  50. Alla läkande och föryngrande effekter på hjärnan som äger rum vid t.ex löpning förbättrar fokus och minne och mer blod till frontalloben stärker också våra &#8216;högre funktioner&#8217; som att tänka långsiktigt, planera, bibehålla motivationen även när det känns tråkigt mm. En löprunda kan skifta humöret helt och ge inspiration eller ökad kreativitet. Det gör det till en grym &#8220;medicin&#8221; vid ångest och depression. Konditionsträning verkar också vara det som återställer hjärnan snabbast vid post-akut abstinens eller utbrändhet. Såklart kan man behöva läkemedel osv ändå, men det tar inte bort den långsiktiga hälsoinvesteringen av att bygga upp sin kardiovaskulära hälsa. Du får en uppgraderad hjärna på köpet!</p>
  51. <hr />
  52. <p><strong>Ju mer jag läser om konditionsträning och framförallt utforskar det rent praktiskt desto mer undrar jag varför inte ALLA är ute och springer!?</strong> Borde ha svaret själv eftersom jag cardio-vägrade väldigt länge, och för min del var nog främst för att jag ville undvika katabola aktiviter (som t.ex löpning) för att jag var i långa uppbyggande faser (gym). Bortsåg alltså helt från alla hälsofördelar och trodde väl också att jag fick lite cardio genom att lyfta vikter. Det fick jag inte och jag tänker annorlunda nu. Jag märker t.ex att bättre kondis = bättre styrkepass, som en bonus!</p>
  53. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">2. Ät MER protein! MER!</span></strong></h3>
  54. <p>Jag är så trött på allt tjat om vad man INTE ska äta, vad som är dåligt och onyttigt. Jag är själv skyldig till detta tjat då jag tidigare (som keto-entusiast) talade om att socker och mjöl var lika med ond bråd död, men nu har jag en annan blick på saker och ting som jag själv tycker är mer verklighetsförankrad. Betyder inte att jag förkastar low carb utan förkastar perfektionism eller fobiskt tänkande kring utvalda livsmedel.</p>
  55. <hr />
  56. <p>Jag är fortfarande low carb, men oavsett om man är det eller inte, så är det lättare att försöka få in så mycket &#8216;vettig&#8217; näring i så många måltider som möjligt, än att bara begränsa sig. Den här tekniken kallas för <u>&#8216;crowding out&#8217;</u> och innebär att fokus ligger på att göra mer &#8220;rätt&#8221; så att inte &#8220;fel&#8221; får plats.</p>
  57. <p><strong><u>Allt protein räknas!</u></strong><br />
  58. Det mest effektiva att <u>lägga till</u> sina måltider är MER protein. Animaliskt protein innehåller dessutom viktiga näringsämnen som inte finns i vegetabiliskt protein, men även veg.protein har metabola fördelar jämfört med t.ex fett och kolhydrater.  Protein ger högst mättnadsgrad samtidigt som förbränningen ökar, muskler byggs eller bibehålls, hår och naglar växer ut och huden blir mindre rynkig!</p>
  59. <hr />
  60. <p>Gillar man studier så finns det verkligen hur många som helst som visar att ju MER protein du äter, desto bättre mår du och ju friskare blir du. <strong>Jag är helt medveten om att det går helt emot nuvarande normer, men testa själv vettja! It works!</strong></p>
  61. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">3. Lär dig leka igen!</span></strong></h3>
  62. <p>Det låter kanske lite töntigt men det finns en hel del forskning som visar att om vår lekfullhet undantrycks helt, så går våra kognitiva förmågor ned! Man blir lite trög helt enkelt. &#8220;Lek-delen&#8221; i hjärnan är ungdomlig och kreativ, den kan göra en hoppfull, idérik och även mer produktiv. Det finns en bok som heter PLAY av Stuart Brown, han går igenom vad lek ÄR (inte självklart för vuxna!) och hur man implementerar i sitt liv, inkl. arbetslivet. Jag är (enligt hans bok då) tävlingsinriktad, upptäckande, kreativ och kinestetisk (gillar fysisk rörelse) och någon annan kanske har andra uttryck för lek. Oavsett vilka uttryck man föredrar, så är lekfullhet en väg till ökad livskvalité.</p>
  63. <p><strong><u>Proaktiv lek för friskt åldrande</u></strong><br />
  64. Vill man slippa bli stel och skör som äldre så är det kinestetiska något att utforska, det kan t.ex vara dans, balansträning, off trail running, klättring, eller vad som helst men dans &#8211; dvs röra sig till musik tillsammans med andra, har i flera studier visat främja hälsa, vitalitet och ökad livslängd! Rörelseglädjen går ju också utmärkt att kombinera med punkt 1 och 4 &#8211; three in one! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/270c.png" alt="✌" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  65. <p><strong><u>Hitta vad som tänder gnistan</u></strong><br />
  66. Lekfullhet går att applicera på alla området jag har bara träning som exempel här. Har du problem att komma på något, fundera över vad du tyckte var kul som liten! Gillade du djur? Samlade du på något? Tyckte du om att sjunga, måla eller spela teater? Vad hade du för drömmar som inte blivit av? Det kanske är dags att ta tag i dem?</p>
  67. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">4. Byt skärmarna mot gemenskap &amp; relationer</span></strong></h3>
  68. <p>De folkgrupper som har överlägset längst livslängd har en gemensam nämnare och det är inte kosten utan att de prioriterar genuina, långsiktiga relationer och umgås ofta och i verkligheten. Inte genom en skärm och inte bara vid ledigheter eller högtider.</p>
  69. <p><strong><u>Vi blir olyckliga om vi inte får synas</u></strong><br />
  70. Jag har verkligen isolerat mig för mycket och kompenserat det med online-vänner, men det är tyvärr inte samma sak. Det verkar som att människor behöver se människor ansikte mot ansikte, det är ett visst ett grundläggande behov, liksom att få uttrycka hela sin identitet. <u>Människor som lever i miljöer där de t.ex tvingas undertrycka sin sexuella identitet har skyhög självmordsstatistik! </u>Vi vet inte varför det är så, men det verkar onekligen som att vi blir ganska bedrövade av att inte få bli sedda som de vi egentligen är!</p>
  71. <p><strong><u>Social kompetens räcker inte!</u></strong><br />
  72. Att träffa människor på sitt jobb varje dag innebär oftast att bli sedd i en roll eller för att man är duktig. Har man riktiga relationer så får hela en själv plats, både det bra och det dåliga. Social kompetens kan alla skaffa sig, men alla vet inte hur man närvarar till en annan människa, och kanske ovetandes nöjer sig med ytliga relationer som tar energi, känns ansträngda eller där gränser inte respekteras.</p>
  73. <hr />
  74. <p><strong>Jag skulle vilja sätta online-vänner i en sub-kategori här!</strong> Även om de visst kan vara genuina och nära, så tillåter inte skärmar empatiska möten och tillfredsställer därmed inte det behovet. Här tror jag en viktig grundorsak till psykisk ohälsa ligger och lurar&#8230; vad tror du?</p>
  75. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">5. Reflektera mera!</span></strong></h3>
  76. <p>De som har en vana över att t.ex skriva dagbok eller på andra sätt reflektera över sitt mående, aktiviteter, önskningar och mål känner mer kontroll över sitt liv, har bättre självförtroende och genomför oftare sina planer.</p>
  77. <p><strong><u>Vad är det som stjäl all energi? <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f914.png" alt="🤔" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></u></strong><br />
  78. En annan bra sak att reflektera över är vad som tar och ger energi. Man kan upptäcka att vissa gränser överskrids konstant, att jobbet är själsdödande eller att det som faktiskt ger energi nästan aldrig prioriteras. Här kan man hitta en del förklaringar till sitt mående, identifiera ouppfyllda behov och kassa relationer, och kanske rädda sig själv från en hotande utbrändhet eller depression. Ingen kan ligga  på minuskontot konstant, det har sitt  pris.</p>
  79. <p><strong><u>Vad säger kroppen?</u></strong><br />
  80. Dränerande miljöer och relationer kan ge fysiska problem som värk i leder och muskler, magproblem, migrän och kronisk trötthet. Kroppen har sitt sätt att kommunicera på men det är inte alltid lätt att lyssna om man inte vet hur. Genom regelbunden reflektion kan man ofta hitta sådana här dolda samband, och göra förändringar som ger radikala resultat! Koständringar eller tillskott har inte en chans om man egentligen behöver byta jobb.</p>
  81. <h3 style="background-color: #f2d7d5; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Grunden till vår folkliga ohälsa syns inte i tester</span></strong></h3>
  82. <p>Jag tänkte bara ta 5 grejer men jag skulle kunna go on and on för det finns så mycket som inte är quick-fix grejer, utan mer ordentliga och framförallt grundläggande hälsoförbättringar &#8211; med gedigen vetenskaplig evidens bakom sig!</p>
  83. <hr />
  84. <p><u>Det är många som lägger pengar på tester av alla de slag, allt från blodprover till tarmfloran med mera, och det kan absolut vara givande och intressant, men själva grunden till problemen finns oftast inte där. </u>Det går absolut att förbättra sina blodvärden, gå ned i vikt eller sänka sitt blodtryck, men är det nog? Det får var och en bestämma såklart. Jag vet att det är skitsvårt att ta tag i (och även hitta) grunden till sina problem, vilket gör att man bygger och bygger något som kanske inte är hållbart. Själv försökte jag måla om ett trasigt ruckel och hoppas på det bästa. Rucklet var min livsstil, målarfärgen min &#8216;biohacking&#8217;, och det fungerade ju inte jättebra. Eller ja, utåt sett, absolut, men jag var ju helt själsligt utarmad&#8230;<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f625.png" alt="😥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  85. <hr />
  86. <p>Så ja, jag tror väl att en av poängerna här är, att om man har en historia av att lägga tid och pengar på saker som inte ger så mycket till resultat, så är det inte direkt någon förlust att testa nått nytt. <strong>Kanske någon av punkterna ovan.</strong></p>
  87. <hr />
  88. <p><strong>Det var allt för den här gången.</strong> Har du läst enda hit så får du fasen lämna en kommentar, sånna är reglerna! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f609.png" alt="😉" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  89. <p>&nbsp;</p>
  90. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/effektivaste-halsoknepen-ar-gratis-topp-5-listan/">Effektivaste hälsoknepen är GRATIS | TOPP 5 LISTAN!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  91. ]]></content:encoded>
  92. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/effektivaste-halsoknepen-ar-gratis-topp-5-listan/feed/</wfw:commentRss>
  93. <slash:comments>143</slash:comments>
  94. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">43226</post-id> </item>
  95. <item>
  96. <title>Duktiga, vansinniga &#038; utbrända hellre än mänskliga?</title>
  97. <link>http://martinajohansson.se/vansinne-mansklighet/</link>
  98. <comments>http://martinajohansson.se/vansinne-mansklighet/#comments</comments>
  99. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  100. <pubDate>Mon, 30 Oct 2023 10:53:12 +0000</pubDate>
  101. <category><![CDATA[Lifestyledesign]]></category>
  102. <category><![CDATA[Personligt]]></category>
  103. <category><![CDATA[Powerthinking]]></category>
  104. <category><![CDATA[arbetsnarkomani]]></category>
  105. <category><![CDATA[dopamin]]></category>
  106. <category><![CDATA[livsstil]]></category>
  107. <category><![CDATA[produktivitet]]></category>
  108. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=43129</guid>
  109.  
  110. <description><![CDATA[<p>Mitt förra inlägg handlade om hur det gick till när jag bestämde mig för att göra en mer radikal livsstilsförändring, för att hitta ett sätt att förhålla mig till tillvaron som inte var så centrerad till arbete och prestationer. Du kan läsa det här! Jag var inte helt säker på om eller hur jag skulle [&#8230;]</p>
  111. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/vansinne-mansklighet/">Duktiga, vansinniga &#038; utbrända hellre än mänskliga?</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  112. ]]></description>
  113. <content:encoded><![CDATA[<p>Mitt förra inlägg handlade om hur det gick till när jag bestämde mig för att göra en mer radikal livsstilsförändring, för att hitta ett sätt att förhålla mig till tillvaron som inte var så centrerad till arbete och prestationer. <a href="https://martinajohansson.se/flykten-fran-arbetslagret-allt-jag-redan-visste-men-ej-begrep/">Du kan läsa det här! </a></p>
  114. <hr />
  115. <p>Jag var inte helt säker på om eller hur jag skulle försöka mig på att skriva om det, men så gjorde jag det ändå och jag skriver i en viss stil emellanåt som ger ett ganska självsäkert intryck, men jag har absolut inte fixat mitt shit bara så att ingen tror det! Jag är inget livsstilsproffs även om jag har slutat värdera mina dagar i termer av produktivitet. Går inte runt och njuter av att &#8216;bara vara&#8217; heller. Aldrig i livet! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  116. <hr />
  117. <p>Men hur som helst ville jag dela lite mer tankar om det här med att <strong>överfokusera</strong> på att <strong>prestera</strong> och va <strong>&#8216;duktig&#8217;</strong>. Vad det är som gör det viktigare än allting annat. Ifrågasatte inte det förrän det inte kändes meningsfullt att prestera längre, när det mest kändes tomt. Först då började jag undra vafan folk (och jag själv) sysslade med!</p>
  118. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;">En kraft starkare än dopamin</h3>
  119. <p>När jag tröttnade på att va produktiv och störde mig på att alla skulle va så jävla duktiga hela tiden, undrade jag hur fan de orkade va så perfekta dag ut och dag in. Outtröttligt asgrymma vad de än tog sig för. Supermänniskor, ideal jag ville leva upp till. Det finns grader av produktivitetsjuinkies såklart, men här tänker jag på den extrema skaran.</p>
  120. <p style="background-color: #ebffe0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;">Jag hade för det första ingen aning om hur mycket destruktivt skit som kunde ligga bakom den grymma fasaden. Jag ser bara vad de visar! Vad jag känner när jag ser dem, har heller inget att göra med vad de själva känner. De kanske inte alls känner sig som perfekta ideal? Jag trodde ju det, men de tycker ju inte heller att de är bra nog. De kanske är &#8216;bäst&#8217; bara för att inte va sämst! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f92f.png" alt="🤯" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Inte medvetet kanske, men för min del så kunde jag inte alls avgöra vad som var &#8220;good enough&#8221; och kallade någon mig för perfektionist tyckte jag att det var helt orimligt.</p>
  121. <p style="background-color: #ebffe0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;">Perfektionist? Det här ju KNAPPT godkänt!? Men så är perfektionisterna ofta, och säger de själva att de är &#8216;lite väl perfektionistiska&#8217;, &#8220;ibland&#8221; &#8211; oj oj då är det HELT extremt!</p>
  122. <p>Det är väl ingen överraskning egentligen&#8230; men hur det här ensidiga prestationsfokuset kan vara så centralt, år efter år, ta över precis allting&#8230; hur är det möjligt&#8230;? Det är inte bara &#8220;högt dopamin&#8221;, en driven personlighet, rätt tillskott/mediciner eller vad det nu kan vara. De outtröttliga produktivitetstorskarna drivs av en övernaturlig kraft som driver på även när resurserna borde sinat för längesedan&#8230;</p>
  123. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>Om utbränd är väggen, var är då taket?</strong></h3>
  124. <p>&#8220;Han gick in i väggen&#8221; säger man och får en bild framför sig av någon som är helt slut fysiskt och psykiskt. Trött, utmattad, värk i kroppen kanske&#8230; sjuk liksom. När personer beskriver sin utbrändhet så låter det som att de hade värsta grymma karriären, men blev abrupt avbrutna av sig själva. Kroppen satte stopp för det och DET är hela problemet, men är det verkligen det? Jag ser det som en av många möjliga konsekvenser av att under en väldigt lång tid, inte kunna hantera sitt eget liv.</p>
  125. <hr />
  126. <p>Jag har haft långa perioder av att arbeta 12-16 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, antingen studier eller egna projekt och alltid fått höra att jag ska &#8220;akta så att jag inte bränner ut mig&#8221;. Jag va inte trött eller utsliten på något sätt, utan hade mest en successivt ökande existentiell förtvivlan. Inget hinder för att fortsätta jobba. Jag har aldrig uppfyllt schablonbilden av en utbränd människa, bara av totalt andligt förfall och själsligt självmord.</p>
  127. <hr />
  128. <p>Jag tycker &#8220;akta så du inte blir utbränd&#8221; egentligen är en väldigt konstig kommentar till en person som troligen har mycket värre, mer akuta problem. Total fysisk kollaps eller att bli så deprimerad att man inte tar sig ur sängen är ju väldigt långt gånget liksom. Bara för att man kan jobba på, betala sina räkningar och inte framstår som helt självmordsbenägen så funkar det väl kanske inte jättebra? Nej jag vet inte alltså&#8230;</p>
  129. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>Duktig, driven, utbränd</strong></h3>
  130. <p>Nu när jag vänt mina prioriteringar tycker jag hela grejen med att vara så envist jävla duktig &#8211; duktig in i absurdum, är ganska konstigt. Jag tror ju att det hos dessa människor (mig själv inkluderad) finns ett grundantagande om att man är värd vad man presterar. No more, no less &#8211; så man får verkligen se till att prestera för att få fortsätta existera! Bara tanken på att inte &#8216;orka jobba&#8217; blir väldigt skrämmande.</p>
  131. <p><strong><u>Kan vi inte hantera våra egna liv?</u></strong><br />
  132. Att utbrändhet eller utmattningssyndrom är ett sjuktillstånd som leder till långa sjukskrivningar säger väl något om att vi förväntas leva på ett sätt som ingen människa är designad för? Jag tycket det är helt orimligt att allt fler havererar av vad som ska va en &#8216;normal&#8217; livsstil. Nått är ju inte normalt och det är inte själva utbrändheten som är onormal, utan att det behöver bli så uppenbart onormalt att personen inte kan arbeta mer innan det liksom syns?</p>
  133. <p><strong><u>Kemisk stridsföring mot kroppens skyddssystem</u></strong><br />
  134. Jag tycker att det ser ut som att mediciner ska göra att vi orkar när vi inte gör det. Inte vara deprimerade. Gå till jobbet. Fokusera på tråkigt skit. Toppat med en hel del dysfunktionell coping som överätning, alkohol, festa, shoppa, dejta, Tinder-swipe maraton, dataspel, netflix&#8230; sociala medier. <strong>Utbränd blir ju ett &#8216;sundhetstecken&#8217; i sammanhanget:</strong> En frisk respons på en sjuk situation! Kroppens primära funktion är att få oss att överleva. Den jävlas inte med oss. Allt är gjort för att vi inte ska döda oss själva. De som inte har vett att bränna ut sig får man ha extra koll på!</p>
  135. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Är vi dömda till varandra?</span></strong></h3>
  136. <p><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/10/soderberg.png"><img decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-43132" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/10/soderberg.png" alt="" width="1167" height="622" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/10/soderberg.png 1167w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/10/soderberg-300x160.png 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/10/soderberg-1024x546.png 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/10/soderberg-768x409.png 768w" sizes="(max-width: 1167px) 100vw, 1167px" /></a></p>
  137. <p><strong>Hjalmar Söderbergs doktor Glas.</strong>.. citatet handlar om att om man inte kan (eller tror sig kunna) bli älskad för den man är, så får man nöja sig med att bli beundrad för sina prestationer istället. Blir man inte beundrad får man sätta skräck i människor istället och går inte det, så nöjer man sig med att vara avskydd. Till och med föraktad. I alla dessa scenarier är man åtminstone <em>någon</em> och blir sedd. Verkar som att vi är dömda till varandra för även vi tror att vi hatar människor så ska vi ändå ha med dem att göra&#8230;</p>
  138. <hr />
  139. <p>Vi tror (vissa av oss) att man behöver<em> göra</em> så mycket för att &#8216;förtjäna&#8217; mänsklig samvaro, kärlek och allt det där, men ju mer man anstränger sig desto mer berövar man sig på det. Man blir isolerad i sin strävan.</p>
  140. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>Varför perfektion aldrig kan bli bra nog</strong></h3>
  141. <p>På piedestalen blir det också ensamt. Andra kan se en ja, men utan genuin kontakt eftersom det inte finns plats för hela människan där uppe. Vi ser ju bara en liten del. Det vi tillåts att se. Kurerat. Perfektion kanske. Det som är värdigt beundran. Resten finns inte, tror vi. Vad händer med en när man inte får lov att vara en hel människa? Det är ingen retorisk fråga för jag vet inte, men jag kan tänka mig att det driver ännu mer prestation och förnekande av det mänskliga?</p>
  142. <hr />
  143. <p>Konstigt nog verkar vi älska de som kan härbärgera det fina och det fula. Det mörka och det ljusa. Det goda och det onda. Samtidigt. Då relaterar vi, för vi är ju alla sådär ofullkomliga. Den felfria blir otydlig för oss. Ett mysterium. Vi gillar inte otydliga människor. Personer som bara är trevliga, hjälpsamma, duktiga och 100% helylle och inget annat står vi inte ut med. Vi kan beundra dem på avstånd, men snackar också skit om dem.</p>
  144. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><b>När vi inte kan relatera</b></h3>
  145. <p>Bortanför prestation verkar det finnas en närvaro som många vill ha. Där man bara relatera till den andra, människa till människa, utan att mäta eller jämföra. Många är dock ganska bra på att öka avståndet istället, genom att ta bort det mänskliga och fokusera på vanor, yrke, politisk identitet, andlighet, ålder. Skillnaderna. Vi avhumaniserar oss själva och varandra men varför då?</p>
  146. <p><strong><u>Att känna sig annorlunda, va en alien</u></strong><br />
  147. Om andra inte är som oss så är inte vi som andra. Känslan av att vara annorlunda kan få en att känna sig som en utomjordning. Det kan ha hängt med hela livet och man vill kanske ha en diagnos för att bekräfta sin verklighet och få &#8216;bevisat&#8217; att man är från en annan planet. Det är smärtsamt att vara en alien oavsett om man är en &#8216;riktig&#8217; eller gjort sig själv till en. Kräver en hel arsenal av coping förstås, för det är <em>för</em> svårt att relatera till människor på ett naturligt sätt.</p>
  148. <p><strong>Är det för att vi är aliens? Det är fel på oss?<br />
  149. </strong>Eller är det för att våra anknytningspersoner inte heller kunde relatera till andra människor? Är vi i själva verkat helt normala människor som inte fick med sig instruktionsboken?</p>
  150. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>Låst i annorlundaskapet </strong></h3>
  151. <p>Jag har själv varit helt inne på att vara &#8216;en alien&#8217; och fått psykologer att name droppa olika diagnoser och jag har tänkt japp, den är det! Det är nått fel på mig och det har ett namn nu bra bra. Känt igen mig i alla diagnoskriterier och blivit lättad. Hittat vad som gör mig sämre, och bättre, men aldrig samma.</p>
  152. <hr />
  153. <p>Men i min process att omvärdera min prestationsbaserade livsstil har jag fått acceptera att jag förvisso är unik, men att jag också är som andra. Ganska normal. Vanlig på många sätt. Det har varit bra för mig att förstå det, för nu är andra människor inte främmande element som jag inte kan hantera längre. Då kan jag relatera, få kontakt och annat jag vill ha utan att behöva vara eller göra något särskilt. Jag var så låst i mitt annorlundaskap tidigare att jag inte  hade en aning om hur man relaterade som en människa. Det låter ju helt sjukt men jag fick tack och lov hjälp med det och då behöver jag inte krångla till allting så förbannat.</p>
  154. <h3 style="background-color: #aeff82; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Kunde vi inte bara få instruktionsboken!?</span></strong></h3>
  155. <p>Jag tycker att det ser ut som att många inte vet hur man mår bra naturligt och inte tar hänsyn till sina mänskliga behov. Än mindre tillfredsställer dem på ett vettigt sätt.</p>
  156. <p><strong><u>Utanför mig själv, alltid utom räckhåll&#8230;</u><br />
  157. </strong>Man känner att någonting känns fel på insidan, men vet inte vad man gör åt saken. Utgår bara från att något utanför sig själv ska fixa det. Bli riktigt jävla välutbildad. Eller gifta sig. Skaffa barn kanske. Gå ned i vikt brukar vara högt upp på mångas lista över vad som verkligen hade gjort skillnad, tätt följt av mer pengar. Det känns säkert toppen om man får till det, men börjar man snurra in sig här för länge så hamnar man förr eller senare i diagnoshörnan. Det är då man börjar överväga att bara medicinera sig till ett mer uthärdligt tillstånd.</p>
  158. <p style="background-color: #ebffe0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;">Been there done that. Har inget emot varken diagnoser eller mediciner men det kan vara otroligt destruktivt när allt handlar om att hitta nått fel att medicinera. Inte terapeutiskt att utgå från att alla är helt trasiga. Vi föds ju inte med en instruktionsbok men det borde vi göra för det verkar ju va många som inte reder ut det! Du som läser här kanske tycker att det är super basic lågstadiekunskap och i så fall är det bara att gratulera! De jag umgås med tycker också att sånt här är (eller brukade vara) värsta science fiction och låten &#8220;instruktionsboken&#8221; med Miss Li är ju ett tecken på att vi är ett gäng som hade behövt en!</p>
  159. <p>Undersöker i alla fall det här området med stor nyfikenhet och är tacksam för att få upptäcka det nu istället för att fortsätta vara mina prestationer! Jag är en tävlingsmänniska fullt ut och det går nog inte över, men allt sånt känns (ganska) oviktigt med mina nya insikter. Det finns inte nått att visa upp på det här området, inget jag kan mäta eller ta cred för, men vill gärna dela med mig för att kanske få ditt perspektiv på det hela!</p>
  160. <p>Har du läst enda hit blir jag superglad för en kommentar! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  161. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/vansinne-mansklighet/">Duktiga, vansinniga &#038; utbrända hellre än mänskliga?</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  162. ]]></content:encoded>
  163. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/vansinne-mansklighet/feed/</wfw:commentRss>
  164. <slash:comments>44</slash:comments>
  165. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">43129</post-id> </item>
  166. <item>
  167. <title>Flykten från arbetslägret &#038; allt jag redan visste men ej begrep</title>
  168. <link>http://martinajohansson.se/flykten-fran-arbetslagret-allt-jag-redan-visste-men-ej-begrep/</link>
  169. <comments>http://martinajohansson.se/flykten-fran-arbetslagret-allt-jag-redan-visste-men-ej-begrep/#comments</comments>
  170. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  171. <pubDate>Fri, 15 Sep 2023 03:41:40 +0000</pubDate>
  172. <category><![CDATA[Personligt]]></category>
  173. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=43084</guid>
  174.  
  175. <description><![CDATA[<p>Då var det dags!  Nu fick jag feeling och kände att jag ville dela lite grejer med er som hoppats på en come-back på sociala medier och så mycket ska man nog inte hoppas på, men idag får vara undantaget som bekräftar regeln. Tänkte att jag skulle berätta historien om när jag försvann i ett [&#8230;]</p>
  176. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/flykten-fran-arbetslagret-allt-jag-redan-visste-men-ej-begrep/">Flykten från arbetslägret &#038; allt jag redan visste men ej begrep</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  177. ]]></description>
  178. <content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/09/1000009623-01.jpeg"><img decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-43085" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/09/1000009623-01.jpeg" alt="" width="1299" height="980" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/09/1000009623-01.jpeg 1299w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/09/1000009623-01-300x226.jpeg 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/09/1000009623-01-1024x773.jpeg 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/09/1000009623-01-768x579.jpeg 768w" sizes="(max-width: 1299px) 100vw, 1299px" /></a></p>
  179. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Då var det dags! </span></strong></h3>
  180. <p>Nu fick jag feeling och kände att jag ville dela lite grejer med er som hoppats på en come-back på sociala medier och så mycket ska man nog inte hoppas på, men idag får vara undantaget som bekräftar regeln.</p>
  181. <p style="background-color: #edfaf2; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;">Tänkte att jag skulle berätta historien om när jag försvann i ett halvår från sociala medier, min bostadsort, hela livet jag levde och klippte med precis allt, för att jag en dag olik alla andra dagar, ställdes inför två väldigt definitiva val, med helt olika utkomst. Hade jag inte haft ett tålamod bestående av känslomässig avstängdhet, gränslöshet och egenskapen att vara lite för chill med lite för mycket (dvs acceptera saker jag inte borde) så hade vägskälet kunnat uppenbara sig långt tidigare, men det var väl så det skulle va, för det blev ju bra när jag väl lät saker va, och accepterade andra lösningar än mina egna&#8230;</span></p>
  182. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Dagen jag fick nog!</span></strong></h3>
  183. <p>Ja det va en vanlig tisdag i arbetslägret som Gud glömde och jag satt som vanligt framför datorn och skrev på min avhandling, uppdaterade sociala medier, svarade på meddelanden och roddade mitt start up, lite föreläsningar (eller många), ett lärarjobb osv&#8230; it was a lot och ökade, trängde ut allt annat. Hur det fick plats på schemat är högst märkligt, men man får å andra sidan himla mycket tid över om man försakar precis allt annat.</p>
  184. <p><u>Alltså allt.</u></p>
  185. <p>Glöm serier, eller Youtube-videos, glöm matlagning (man kan ju fasta?) och 8 timmars sömn blir lite tight och helger, vänner, intressen &#8211; cut it out. Ska du nödvändigtvis ha ett förhållande så välj en annan arbetsnarkoman. De förstår dina prioriteringar. Alltså du hör ju! ÖNSKAR att jag hade blivit utbränd som jag blev varnad för och kanske blev jag det jag vet inte men vet bara att vila alltid gjort mig vilsen, rastlös och deprimerad. Stress blir inte övermäktigt på det traditionella sättet utan jag har (tydligen) mani som &#8216;psykologiskt försvar&#8217; vilket innebär att stress får mig att varva upp! Mer stress &#8211; mer igång, och det finns inget stopp!</p>
  186. <p style="background-color: #edfaf2; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;">Men jag började prestera sämre, &#8220;skita i&#8221; åtaganden och började avboka uppdrag. Det kändes inte riktigt likt mig, men det kändes inte dåligt heller för jag började känna mig utnyttjad och mitt tålamod tröt! Det hade aldrig hänt innan men jag var fast i att jag skulle göra mer, bli MER och hade blivit 2 personer: en slav och en slavdrivare. Jobbslaven gjorde mycket grejer som jag varken ville eller borde. Trodde inte jag skulle gå åt det hållet men jag fick mycket erbjudanden och bara sa ja. Men kändes fel, fel folk fel grejer, bara leverera alltid prestera. Det höll på&#8230; länge.. 1 år, 2 år, fortsatte i några månader till efter att jag insåg att jag blivit en slav i mitt eget fängelse. Men så kom dagen då jag fick nog.</span></p>
  187. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Arbetsnarkomanernas riksförbund</span></strong></h3>
  188. <p>Det var en fredag i februari och satt och tittade på min inbox. Förbannad, rebellisk. Jag ville be alla dra åt helvete för det fanns inte nån enda gräns som inte hade passerats, vad sysslade jag med? Skulle bara leverera som en maskin, alla skulle ha något och jag hade ju själv gått med på det. Verkade helt oförmögen att säga nej utan att dö av skuldkänslor och det gick helt över styr men en del av mig tycker att mer är bättre. För första gången kände jag inte så utan mer att, såhär vill jag inte ha det. Det var min arbetsnarkomani i full galopp, jag kunde blivit ansiktet utåt för arbetsnarkomanernas riksförbund vilket inte är coolt utan tragiskt faktiskt, även om vårt samhälle belönar det.</p>
  189. <p><strong>De flesta tycker man är så duktig och bra utom de som säger att man kommer bli utbränd, men jag kan tala om en sak: </strong>arbetsnarkomaner blir bara outhärdligt högmodiga av det för i deras huvud är det inget annat än ren avundsjuka. Allt värde ligger i att prestera så du kan säga död lika väl som utbränd. Det är för övrigt en frisk respons på en ohållbar situation, att inte palla, för ju mer man kan växla upp ju mer knas kan det bli (tror jag)</p>
  190. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Dö eller kapitulera: Växla upp eller revoltera</span></strong></h3>
  191. <p>Det kändes skavigt och fel och innan har jag alltid trott att något utanför mig själv ska lösa det som känns fel på insidan. Skriva en bok eller nått. <u>Det brukade funka men det gjorde så ont i själen till sist att bara en enda tanke dominerade mitt sinne och överröstade allt:</u> Två val hade jag, två vägar med helt olika destination och kunde bara välja en, inte båda. Första va att gräva min egen grav i arbetslägret, en bipolär som lever livet i ändpunkterna blir inte långlivad rent statistiskt så jag menar det ganska ordagrant. Det finns liksom ingen kost eller tillskott eller nått som kan kompensera för det. Andra alternativet var att hitta ett helt nytt sätt att leva och samtidigt som jag insåg det så var valet redan gjort.</p>
  192. <p style="background-color: #ffffff; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;"><u>Kapitulation<br />
  193. </u>Jag började skratta när det gick upp för mig att det var jag själv som hade nycklarna till fängelset jag hade skapat för mig själv. Kunde ju för tusan bara GÅ UT! ÖPPNA!! Men det var ju tryggare att bara vara kvar än att dra och inte vad som finns utanför, men jag var redo att lägga mig platt för förändring. I vilken form den än kom. Redo att lägga mina egna lösningar åt sidan och kapitulera inför att inte längre göra på mitt eget sätt och var ju på tiden! Bästa jag gjort!!</span></p>
  194. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Att skapa nått hållbart från det ohållbara och att vara ingen</span></strong></h3>
  195. <p><u>Jag ska inte dela hela historien så jag sammanfattar:</u> jag bytte miljö till en som inte tillät mina gamla beteenden utan krävde att jag utvecklade nya. Självisolering byttes mot gemenskap och prestation mot närvaro. Inte nått som skedde i en handvändning men sakta sakta började jag öppna upp istället för att stänga av och jag har t.ex gått i affektskola! Jag som trodde att jag känner minsann varenda känsla men nej det gjorde jag verkligen inte, kunde inte ens identifiera de korrekt och don&#8217;t get me started on grundläggande mänskliga behov&#8230;</p>
  196. <p style="background-color: #edfaf2; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;">Får inflika att jag älskat att göra det jag gör jobbmässigt, till största del och haft en ganska bra livsstil mellan varven, eller riktigt bra till och med, så det är inte riktigt så svartvitt som jag tenderar att beskriva saker. Jag har svårt för gråskalor och blir gärna dramatisk <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Min galopperande arbetsmani gjorde det i alla fall väldigt tydligt vilka problem som funnits med mig hela tiden och lagt grunden för det. Nu fungerar den här grunden bättre och har fått lära om lite grejer. Övat på att &#8216;bara vara&#8217; (som jag hatar) och göra saker från ett lite annat håll, utan att det ska bedömas som bra eller att jag behöver vara bra. Eller ens någon särskild. Verkar visst som att man får existera ändå! </span></p>
  197. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Varvade diagnosmanualen och kom ut som helt normal!</span></strong></h3>
  198. <p style="background-color: #edfaf2; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;">Om det skaver i själen, skaver tills det blöder och något känns tvärfel i tillvaron, då bör man lägga krutet där och inte stojja runt på sociala medier för den enda man försöker lura är sig själv. Jag har dock inte stojjat runt så mycket utan trodde framförallt att något utanför mig  själv skulle fixa det som kändes fel på insidan. Delade om mina tappra försök men fick sluta för autenticitet är en grundvärdering hos mig och jag började känna att fan jag målar och målar på ett jävla rivningsobjekt och tror att det ska funka, nej snälla nån jävla heder får man ändå ha! Men det var envist och svårfunnet, varken jag, psykologer eller terapeuter såg det men jag fick ett gäng spekulativa diagnoser. En liten tröst om än falsk för det är ju vad som är bakom som är grejen. Men de kan ju inte se mycket mer än vad som syns och det man själv inte ser det ser man inte, så har man turen att matcha lite diagnoskriterier så känns det i alla fall som man får lite svar. Men rätt hjälp uppenbarade sig, funkade med en gång (nästan) och det visade sig att t.ex ja bipolariteten är väl där och så men jag kan genom mitt beteende göra den sju resor värre, men låter jag bara bli det (och tar min bipolärmedicin) så är jag helt (eller nja tillräckligt) normal faktiskt. Extrovert också! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f604.png" alt="😄" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> BAM!! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f4a5.png" alt="💥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f44a.png" alt="👊" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></span></p>
  199. <h3 style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><span style="color: #000000;">Såatte&#8230; </span></strong></h3>
  200. <p><strong>Jag tror jag varit långrandig nog för idag och känner mig nöjd med dagens delning så jag stannar här!</strong></p>
  201. <p>Texten är bitvis krypterad av integritetsskäl så är det nått som är obegripligt så fråga vettja! Är det inte sant har jag hittat på det, men orkade du läst ända hit så är det för övrigt obligatoriskt att kommentera! *skojar* men jag läser och blir glad! Svarar också! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f913.png" alt="🤓" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  202. <hr />
  203. <p><strong>Tillägg: </strong>Oj jag hade inte räknat med riktigt sååå många kommentarer <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Wow! Tack! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />  Som svar på en återkommande fråga så har jag fått bl.a. psykodynamisk terapi där man tittar på psykologiska försvar som man har utvecklat, snarare än att det skulle vara något fel i ens hjärna eller fel på ens tankar. Mentaliseringsbaserad terapi är en annan del, som jag ska utforska vidare. Det mesta handlar om att öva upp känslospröten. Påminn mig bara igen om jag missat att svara på din fråga! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  204. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/flykten-fran-arbetslagret-allt-jag-redan-visste-men-ej-begrep/">Flykten från arbetslägret &#038; allt jag redan visste men ej begrep</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  205. ]]></content:encoded>
  206. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/flykten-fran-arbetslagret-allt-jag-redan-visste-men-ej-begrep/feed/</wfw:commentRss>
  207. <slash:comments>118</slash:comments>
  208. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">43084</post-id> </item>
  209. <item>
  210. <title>Gör någonting nytt&#8230;</title>
  211. <link>http://martinajohansson.se/gor-nagonting-nytt/</link>
  212. <comments>http://martinajohansson.se/gor-nagonting-nytt/#comments</comments>
  213. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  214. <pubDate>Tue, 28 Mar 2023 09:51:57 +0000</pubDate>
  215. <category><![CDATA[Personligt]]></category>
  216. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=43010</guid>
  217.  
  218. <description><![CDATA[<p>Hej vänner! ❤ Min mail fylls av undringar om bloggen är trasig eller om jag inte har uppdaterat på flera veckor, och nej det har jag faktiskt inte. Mina sociala kanaler är vilande för tillfället. Något som hade varit helt otänkbart för några år sedan. Allting var igång &#8211; alltid, men det senaste året har [&#8230;]</p>
  219. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/gor-nagonting-nytt/">Gör någonting nytt&#8230;</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  220. ]]></description>
  221. <content:encoded><![CDATA[<p>Hej vänner! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  222. <p>Min mail fylls av undringar om bloggen är trasig eller om jag inte har uppdaterat på flera veckor, och nej det har jag faktiskt inte. Mina sociala kanaler är vilande för tillfället. Något som hade varit helt otänkbart för några år sedan. <strong>Allting var igång &#8211; alltid, </strong>men det senaste året har jag känt allt mindre för att slentrian-uppdatera mina sociala kanaler. Jag slutade dopamin-kicka på scrollande, och ville bara dela med mig när jag hade något vettigt att säga.</p>
  223. <hr />
  224. <p>Utvecklingen mot de korta (enligt mig oftast menlösa) klippen som började fylla instagram, youtube, facebook (tiktok tänker jag inte ens nämna) tilltalade mig inte alls, så jag gick rakt emot strömmen med ännu längre inlägg än tidigare! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Det var inte bara det utan ungefär samtidigt kändes en massa saker inte så tilltalande längre: Isolera sig a la pandemi (eller introvert a la hela 00-talet) to do lists a la workoholism och hela optimera-mera-livsstilen som jag kört i flera år. Alltihop började kännas&#8230; jag tror att blasé är rätt ord faktiskt!</p>
  225. <div id="attachment_43014" style="width: 1016px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546.jpeg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-43014" class="wp-image-43014 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546.jpeg" alt="" width="1006" height="1600" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546.jpeg 1006w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546-189x300.jpeg 189w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546-644x1024.jpeg 644w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546-768x1221.jpeg 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/03/signal-2023-03-28-111546-966x1536.jpeg 966w" sizes="(max-width: 1006px) 100vw, 1006px" /></a><p id="caption-attachment-43014" class="wp-caption-text">Selfie i vårsolen!</p></div>
  226. <h3>&#8220;Omstart-nystart&#8221; göre sig icke besvär!</h3>
  227. <p>En hurtig &#8220;omstart &#8211; nystart&#8221; att dela på mina sociala kanaler hade väl varit mer &#8216;normalt&#8217;, men det kändes inte alls rätt utan tvärtom tvärfel!</p>
  228. <hr />
  229. <p>De här nya känslorna (att inte dela allting online, bland annat) var väldigt handlingsförlamande först. Jag försökte gå emot dem, men det gick inte och jag började tro att jag var deprimerad. Det var jag absolut inte, utan vad jag kom fram till var att jag behövde göra en större livsstilsinventering och kalibrera min riktning, utan att dela det på sociala medier och utan några krav på att det skulle gå snabbt!</p>
  230. <p style="background-color: #ffffff; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;">När jag insåg det så kändes det nästan högtidligt för det skulle innebära min första stora investering i mig själv! En som inte hade som baktanke att jag skulle prestera mera eller på nått jäkla vänster vara &#8216;mer&#8217;, &#8216;bättre&#8217; och/eller till &#8216;för andra&#8217;. En process, som faktiskt inte behövde ta hänsyn till alla som förväntar sig någonting av mig!</p>
  231. <p>Sista meningen låter (i mina öron) hänsynslöst ego. Tidigare versioner av mig själv hade protesterat, men nu är jag i alla fall mitt i den här spännande processen som inte inkluderar några &#8216;dopamin-detoxer&#8217;, kostomläggningar, träningsscheman eller något sådant, utan är på ett helt annat plan.</p>
  232. <hr />
  233. <p>Syftet med det här inlägget är dock inte att förklara vad jag sysslar med utan mest bekräfta att ja, jag uppdaterar inte mina sociala medier just nu. Det är bättre än någonsin med mig, och jag uppdaterar igen när jag får feeling! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  234. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/gor-nagonting-nytt/">Gör någonting nytt&#8230;</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  235. ]]></content:encoded>
  236. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/gor-nagonting-nytt/feed/</wfw:commentRss>
  237. <slash:comments>40</slash:comments>
  238. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">43010</post-id> </item>
  239. <item>
  240. <title>Varför smala blir sjuka &#124; STRESS värre än insulinresistens?</title>
  241. <link>http://martinajohansson.se/stress-resistens/</link>
  242. <comments>http://martinajohansson.se/stress-resistens/#comments</comments>
  243. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  244. <pubDate>Mon, 06 Feb 2023 06:00:10 +0000</pubDate>
  245. <category><![CDATA[Biohacking]]></category>
  246. <category><![CDATA[Forskning]]></category>
  247. <category><![CDATA[Inflammation]]></category>
  248. <category><![CDATA[Neurohacking]]></category>
  249. <category><![CDATA[beroende]]></category>
  250. <category><![CDATA[biohacking]]></category>
  251. <category><![CDATA[depression]]></category>
  252. <category><![CDATA[insulinresistens]]></category>
  253. <category><![CDATA[kortisol]]></category>
  254. <category><![CDATA[livsstil]]></category>
  255. <category><![CDATA[Neuroinflammation]]></category>
  256. <category><![CDATA[stress]]></category>
  257. <category><![CDATA[utbrändhet]]></category>
  258. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=42926</guid>
  259.  
  260. <description><![CDATA[<p>TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤ TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!) [&#8230;]</p>
  261. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/stress-resistens/">Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  262. ]]></description>
  263. <content:encoded><![CDATA[<p style="background-color: #ffffff; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #333333;"><strong>TLDR:</strong> Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><br />
  264. </span><span style="color: #333333;"><strong>TEMA:</strong> kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)<br />
  265. <strong>TES:</strong> att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.<br />
  266. <strong>DEL 1: </strong>forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.<br />
  267. </span><span style="color: #333333;"><span style="color: #000000;"><b>DEL 2</b></span></span><span style="color: #333333;">: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. </span><span style="color: #ff0000;"><em>*Omskriven, korrad (tack <a href="https://www.instagram.com/vagen_till_65/">Maggan!</a>) &amp; uppdaterad med bilder &amp; referenser! </em></span></p>
  268. <p style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;">Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar &amp; info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)</span></p>
  269. <h1>DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.</h1>
  270. <p style="background-color: #ffffff; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #333333;"><strong>DEL 1: </strong>vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?</span></p>
  271. <div id="attachment_42927" style="width: 3410px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor.png"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42927" class="wp-image-42927 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor.png" alt="" width="3400" height="2400" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor.png 3400w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor-300x212.png 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor-1024x723.png 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor-768x542.png 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor-1536x1084.png 1536w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/number-of-deaths-by-risk-factor-2048x1446.png 2048w" sizes="(max-width: 3400px) 100vw, 3400px" /></a><p id="caption-attachment-42927" class="wp-caption-text"><em><strong>Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)</strong></em></p></div>
  272. <p>Mitt förra inlägg handlade om <a href="https://martinajohansson.se/livsstilsfaktorer-olika-vikt/">att &#8220;vikta&#8221; livsstilsvariabler rätt</a> så att inte &#8220;gå 5km med hunden&#8221; blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina &#8220;plus och minus&#8221; för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är <strong>själva livsstilen</strong> nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)</p>
  273. <h1>BMI, midjemått, blodsocker &amp; diabetes</h1>
  274. <p>Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.</p>
  275. <h1>Mäta &amp; beräkna: med vilken mätdata?</h1>
  276. <p>Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.</p>
  277. <hr />
  278. <p>Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f913.png" alt="🤓" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  279. <h3>Vad som mäts i studier&#8230;</h3>
  280. <p>Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat &#8220;extra&#8221; om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.</p>
  281. <div id="attachment_42929" style="width: 2570px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42929" class="wp-image-42929 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1441" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-scaled.jpg 2560w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-300x169.jpg 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-1024x576.jpg 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-768x432.jpg 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-1536x864.jpg 1536w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/statistik-2048x1153.jpg 2048w" sizes="(max-width: 2560px) 100vw, 2560px" /></a><p id="caption-attachment-42929" class="wp-caption-text"><em><strong>Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.</strong></em></p></div>
  282. <h1>Kan vi lägga ihop graferna?</h1>
  283. <p>Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja&#8230; det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.</p>
  284. <h3>Tjock och insulinresistent (&#8230;och frisk!?)</h3>
  285. <p>Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!</p>
  286. <hr />
  287. <p>Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på &gt;50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade &#8220;Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?&#8221; Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.</p>
  288. <h3>Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?</h3>
  289. <p>När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt&#8230; t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient&#8230; tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I&#8217;m biased! (<a href="https://martinajohansson.se/hyperinsulinemi/">Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!</a>)</p>
  290. <hr />
  291. <p><strong>Högt blodtryck farligt?</strong>  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)</p>
  292. <h1>DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (&amp; bidrar till fler riskfaktorer!)</h1>
  293. <p style="background-color: #ffffff; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #333333;"><strong>DEL 2: </strong>Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: &#8220;Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?&#8221; Det blir förstås inte en lika &#8220;säker&#8221; variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av &#8220;mycket att göra&#8221; trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!</span></p>
  294. <p><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/Corticosteroid-receptors-The-glucocorticoid-receptors-GR-and-mineralocorticoid.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-43007" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/Corticosteroid-receptors-The-glucocorticoid-receptors-GR-and-mineralocorticoid.png" alt="" width="1050" height="746" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/Corticosteroid-receptors-The-glucocorticoid-receptors-GR-and-mineralocorticoid.png 850w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/Corticosteroid-receptors-The-glucocorticoid-receptors-GR-and-mineralocorticoid-300x214.png 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/Corticosteroid-receptors-The-glucocorticoid-receptors-GR-and-mineralocorticoid-768x546.png 768w" sizes="(max-width: 1050px) 100vw, 1050px" /></a></p>
  295. <h3 style="background-color: #ffff00; border: 3px solid #e47200; padding: 5px; text-align: center;"><span style="color: #ff0000;"><strong>KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?</strong></span></h3>
  296. <h1>Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!</h1>
  297. <p>Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det &#8220;nya&#8221; forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f60e.png" alt="😎" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.</p>
  298. <hr />
  299. <p><strong>Internalisering</strong> = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.<br />
  300. <strong>Resistens</strong> = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.</p>
  301. <h1>Stress-resistens farligare än insulinresistens?</h1>
  302. <p>Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog&#8230;<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f602.png" alt="😂" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen&#8230; stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?</p>
  303. <p style="background-color: #ffca96; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><u>VAD ÄR STRESS-RESISTENS?<br />
  304. </u></strong><span style="color: #000000;">Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!</span></p>
  305. <p style="background-color: #ffca96; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;"><strong><u>FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?</u></strong><br />
  306. Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom&#8230;? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! </span></p>
  307. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #ff6600;"><span style="color: #000000;"><strong><u>DISCLAIMER: </u></strong>Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och &#8220;uppfyller&#8221; man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet! </span></span></p>
  308. <h1>Symptom på stressresistens!</h1>
  309. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[A] Alltid i &#8220;Fight &amp; flight&#8221; | Sympatikusdriven!</strong></p>
  310. <p><span style="color: #000000;">Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i <b>sympatikus: </b>&#8220;fight, flight, freeze&#8221; eller <strong>parasympatikus:</strong> &#8220;rest and digest&#8221;. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.  </span></p>
  311. <h3>Stress som inte känns!</h3>
  312. <p><span style="color: #000000;">Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet &#8220;freeze&#8221; som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet &#8220;stängt av&#8221; som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer. </span></p>
  313. <hr />
  314. <p><span style="color: #000000;">Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast<strong> inte</strong> stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt. </span></p>
  315. <h3><span style="color: #000000;">Mäns biologiska stress-skydd</span></h3>
  316. <p><span style="color: #000000;"><strong><u>Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:</u></strong><br />
  317. <strong>[1]</strong> Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.<br />
  318. <strong>[2]</strong> De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!<br />
  319. <strong>[3]</strong> Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. </span></p>
  320. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?</strong></p>
  321. <p><span style="color: #333333;">Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som &#8220;levs ut&#8221;.</span></p>
  322. <hr />
  323. <p><span style="color: #333333;"> Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet &#8220;</span><span style="color: #333333;">återtraumatiserar&#8221; sig själva på olika sätt bara för att få känna &#8220;något&#8221;. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!</span></p>
  324. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[C] Utbrändhet och autoimmunitet</strong></p>
  325. <p><span style="color: #000000;">Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att &#8220;bara&#8221; bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger&#8230;</span></p>
  326. <p><strong><span style="color: #000000;"><em><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f525.png" alt="🔥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Genes load the gun &#8211; Lifestyle pull the trigger! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f525.png" alt="🔥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></em></span></strong></p>
  327. <p><span style="color: #000000;"><a href="https://www.cambridge.org/core/journals/bjpsych-advances/article/immunology-of-stress-and-the-impact-of-inflammation-on-the-brain-and-behaviour/8283E4241099901FBE439C4D316B6202#article">LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)</a></span></p>
  328. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män</strong></p>
  329. <p><span style="color: #000000;">För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. <a href="https://bmcpsychology.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40359-022-00804-w">Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!</a>) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. </span></p>
  330. <hr />
  331. <p><span style="color: #000000;">Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. </span></p>
  332. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa</strong></p>
  333. <div id="attachment_42950" style="width: 1290px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42950" class="wp-image-42950 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_.jpg" alt="Stress-resistens och depression" width="1280" height="937" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_.jpg 1280w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_-300x220.jpg 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_-1024x750.jpg 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_-768x562.jpg 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/F1.large_-220x161.jpg 220w" sizes="(max-width: 1280px) 100vw, 1280px" /></a><p id="caption-attachment-42950" class="wp-caption-text"><em><strong>Anhedoni = &#8220;Allt är tråkigt&#8221; (Symptom vid depression)</strong></em></p></div>
  334. <p><span style="color: #000000;">För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = <em>Major Depressive Disorder</em> om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden. </span></p>
  335. <h3>Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar</h3>
  336. <p><span style="color: #000000;">Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. </span></p>
  337. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[F] Hår, hud &amp; naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor</strong></p>
  338. <p><span style="color: #333333;">Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela.</span><span style="color: #333333;"> Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället &#8220;allmänt tunnhåriga&#8221; av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka. </span></p>
  339. <h3><span style="color: #333333;">Stress = ↓ östro </span><span style="color: #333333;">↓ prog  + </span><span style="color: #333333;"><b>↑</b> DHT<br />
  340. </span></h3>
  341. <p><span style="color: #333333;">Kvinnor som får mer &#8220;manlig behåring&#8221; av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett &#8220;viriliserande&#8221; hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. </span></p>
  342. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[G] Dålig matsmältning = näringsbrister</strong></p>
  343. <p><span style="color: #000000;">Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. <span style="color: #333333;">Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. </span></span><span style="color: #000000;">IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett &#8220;Bristol Stool Chart&#8221; så slipper jag skriva om bajs här! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! </span></p>
  344. <hr />
  345. <p><span style="color: #000000;">Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)<br />
  346. </span></p>
  347. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!</strong></p>
  348. <p><span style="color: #000000;">Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en &#8220;kris-situation&#8221; vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.</span></p>
  349. <hr />
  350. <p><span style="color: #000000;">Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid &#8220;kris&#8221;, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan. </span></p>
  351. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong>[I] Sömnstörningar = neuroinflammation? </strong></p>
  352. <p><span style="color: #000000;">Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man &#8220;vill&#8221; eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. </span></p>
  353. <h3>Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna</h3>
  354. <div id="attachment_42956" style="width: 2570px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42956" class="wp-image-42956 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="885" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-scaled.jpg 2560w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-300x104.jpg 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-1024x354.jpg 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-768x266.jpg 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-1536x531.jpg 1536w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/glymphatic-flow-2048x708.jpg 2048w" sizes="(max-width: 2560px) 100vw, 2560px" /></a><p id="caption-attachment-42956" class="wp-caption-text"><em><strong>Ingen städning = neuroinflammation!</strong></em></p></div>
  355. <p>Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem &#8220;Glymfan&#8221; (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för &#8220;gå ut med soporna&#8221; dvs städa undan allt skräp!</p>
  356. <hr />
  357. <p>Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.</p>
  358. <h1>Resultatet av stressresistens över tid!</h1>
  359. <p>Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.</p>
  360. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #e47200; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #000000;">Jag tror att kronisk stress är &#8220;urmodern&#8221; till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men&#8230; när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!) </span></p>
  361. <h1>Stress- &amp; sjukdomskopplingen</h1>
  362. <p>Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!</p>
  363. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f9e0.png" alt="🧠" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Stress &amp; demens?</strong></p>
  364. <p><span style="color: #333333;">Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. </span></p>
  365. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Stress &amp; hjärtsjukdom?</strong></p>
  366. <p><span style="color: #000000;">Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om&#8230; <a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/cardio-2.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-42953" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/cardio-2.jpg" alt="" width="1085" height="746" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/cardio-2.jpg 685w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/cardio-2-300x206.jpg 300w" sizes="(max-width: 1085px) 100vw, 1085px" /></a></span></p>
  367. <p><span style="color: #000000;"><a href="https://pmj.bmj.com/content/81/957/429">LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!</a></span><br />
  368. <a href="https://www.nature.com/articles/nrcardio.2017.189">LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)</a></p>
  369. <p style="background-color: #fffee9; border: 3px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><strong><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f9a0.png" alt="🦠" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Stress &amp; cancer?</strong></p>
  370. <p>Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!</p>
  371. <p><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/fonc-10-01492-g001.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-42954" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/fonc-10-01492-g001.jpg" alt="" width="523" height="638" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/fonc-10-01492-g001.jpg 523w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/02/fonc-10-01492-g001-246x300.jpg 246w" sizes="(max-width: 523px) 100vw, 523px" /></a></p>
  372. <p><a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fonc.2020.01492/full">LÄNK: Bra artikel om det här!</a></p>
  373. <h1>Hur löser vi eländet?</h1>
  374. <p>Well&#8230; jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det&#8230; <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Working on it!</p>
  375. <hr />
  376. <p>Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att &#8220;gå till roten&#8221; med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?</p>
  377. <p><strong>Berätta gärna vad du tror!</strong></p>
  378. <p>Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  379. <hr />
  380. <center><form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post" target="_top">
  381. <input type="hidden" name="cmd" value="_donations" />
  382. <input type="hidden" name="business" value="DH2APGS7QVG44" />
  383. <input type="hidden" name="currency_code" value="SEK" />
  384. <input type="image" src="https://www.paypalobjects.com/sv_SE/SE/i/btn/btn_donateCC_LG.gif" border="0" name="submit" title="PayPal - The safer, easier way to pay online!" alt="Donera med PayPal-knappen" />
  385. <img loading="lazy" decoding="async" alt="" border="0" src="https://www.paypal.com/sv_SE/i/scr/pixel.gif" width="1" height="1" />
  386.  </form></center><center><b>Gillar du vad du läser?</b> Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!</center><center><a href="https://www.patreon.com/martinajohansson"><b>Jag finns även på Patreon</b></a></center><center><strong>Swish:</strong> 1231833680</center>
  387.  
  388. <hr />
  389. <h1>Lite mer (vetenskaplig) läsning <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f9d0.png" alt="🧐" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />!</h1>
  390. <p><em>Finns ref. i texten också <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f446.png" alt="👆" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></em></p>
  391. <p><a href="https://www.lakemedelsvarlden.se/lag-kortisolproduktion-vid-kronisk-stress/">Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade</a> (artikel i LVM)</p>
  392. <ul>
  393. <li><a href="https://www.cambridge.org/core/journals/bjpsych-advances/article/immunology-of-stress-and-the-impact-of-inflammation-on-the-brain-and-behaviour/8283E4241099901FBE439C4D316B6202">GRR: stress-resistens och immunförsvaret</a></li>
  394. <li><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4867107/">Hur stress-resistens fungerar fysiologiskt</a></li>
  395. <li><a href="https://www.pnas.org/doi/abs/10.1073/pnas.1118355109">Kronisk stress som riskfaktor (hur det funkar)</a></li>
  396. <li><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4828243/">Hur kronisk stress ger depression (MDD)</a></li>
  397. <li><a href="https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev-psych-122216-011613">Kronisk stress, inflammation &amp; dålig tarmflora ger depression!</a></li>
  398. <li><a href="http://Glucocorticoid resistance and β2-adrenergic receptor signaling pathways promote peripheral pro-inflammatory conditions associated with chronic psychological stress: A systematic review across species">GRR: Varför stress är inflammatoriskt hos många arter (mekanismer)</a></li>
  399. <li><a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fonc.2020.01492/full">Hur kronisk stress ger cancer </a></li>
  400. <li><a href="https://www.nature.com/articles/nrcardio.2017.189">Hur stress förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar</a></li>
  401. <li><a href="https://pmj.bmj.com/content/81/957/429">Mer om stress och hjärtat (via HRV!)</a></li>
  402. <li><a href="https://bmcpsychology.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40359-022-00804-w">Hur stress leder till infertilitet / PCOS (hos kvinnor)</a></li>
  403. </ul>
  404. <hr />
  405. <h1 style="text-align: center;">Reklam i samarbete med <a style="color: #333333;" href="https://arktisnaturals.se/?ref=martina/">Arktis Naturals</a>!</h1>
  406. <p style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #333333;">Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, <a style="color: #333333;" href="https://arktisnaturals.se/?ref=martina">labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC</a> stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda <strong>rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!</strong> </span></p>
  407. <p style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #333333;">Jag använder själv deras <strong>30%iga</strong> olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!</span></p>
  408. <p style="background-color: #cdf4d0; border: 1px solid #000000; padding: 7px; text-align: left;"><span style="color: #333333;">Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> <a style="color: #333333;" href="https://arktisnaturals.se/?ref=martina">All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos.</a> CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f49a.png" alt="💚" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f33f.png" alt="🌿" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></span></p>
  409. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/stress-resistens/">Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  410. ]]></content:encoded>
  411. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/stress-resistens/feed/</wfw:commentRss>
  412. <slash:comments>28</slash:comments>
  413. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">42926</post-id> </item>
  414. <item>
  415. <title>Vikten av olika livsstilsfaktorer &#038; dess faktiska effekter på din framtida hälsa!</title>
  416. <link>http://martinajohansson.se/livsstilsfaktorer-olika-vikt/</link>
  417. <comments>http://martinajohansson.se/livsstilsfaktorer-olika-vikt/#comments</comments>
  418. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  419. <pubDate>Fri, 27 Jan 2023 06:00:36 +0000</pubDate>
  420. <category><![CDATA[Biohacking]]></category>
  421. <category><![CDATA[Lifestyledesign]]></category>
  422. <category><![CDATA[Personligt]]></category>
  423. <category><![CDATA[Powerthinking]]></category>
  424. <category><![CDATA[biohacking]]></category>
  425. <category><![CDATA[forskning]]></category>
  426. <category><![CDATA[livsstilsfaktorer]]></category>
  427. <category><![CDATA[livsstilsförändring]]></category>
  428. <category><![CDATA[powerthinking]]></category>
  429. <category><![CDATA[självdestruktivitet]]></category>
  430. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=42904</guid>
  431.  
  432. <description><![CDATA[<p>Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Gutfeelinglabs (rabattkod, länkar &#38; info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!) Som du märker går temat kring livsstilsfaktorer som en lång röd tråd genom de senaste inläggen, och inte bara &#8220;vad&#8221; utan kanske främst &#8220;hur&#8221; vi ska kunna genomföra de förändringar som krävs för resultaten vi längtar efter. [&#8230;]</p>
  433. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/livsstilsfaktorer-olika-vikt/">Vikten av olika livsstilsfaktorer &#038; dess faktiska effekter på din framtida hälsa!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  434. ]]></description>
  435. <content:encoded><![CDATA[<p style="background-color: #ffdcb5; border: 3px solid #ff880a; padding: 5px; text-align: center;">Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Gutfeelinglabs (rabattkod, länkar &amp; info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)</p>
  436. <p>Som du märker går temat kring livsstilsfaktorer som en lång röd tråd genom de senaste inläggen, och inte bara &#8220;vad&#8221; utan kanske främst &#8220;hur&#8221; vi ska kunna genomföra de förändringar som krävs för resultaten vi längtar efter. Som jag sagt många gånger innan är det sällan brist på information som gör att vi inte gör det vi &#8220;ska&#8221;, för nog har de allra flesta en vag spaning om att det kan vara vettigt att lägga sig i tid, äta lagad mat från grunden och kanske chilla med rökning och solariesolande (som några utstuderade exempel) men min senaste iakttagelse handlar inte om vad som är bra eller dåligt, utan om vikten på respektive livsstilsfaktor och hur vi kan bedöma det mer korrekt!</p>
  437. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Ansatser med självbedräglig grund</strong></p>
  438. <p>Jag nämnde i några tidigare inlägg att jag loggat livsstilsfaktorer väldigt rigoröst hela 2022. Min mest omfattande loggning någonsin!</p>
  439. <hr />
  440. <p>Dock hittade jag inte riktigt vad jag väntat mig utan vad som uppenbarade sig var att det fanns ett flertal faktorer (som inte loggades så himla noga) med större negativt inflytande än jag hade anat. Det skapade en kontrast mellan loggen och verkligheten, och framförallt lös mina förväntade resultat med sin frånvaro! Jag har sett fenomenet många gånger hos andra men&#8230; hos mig!? Ja, jag var då inte förskonad från att vikta positiva aktiviteter högre än de förtjänade och vice versa&#8230; jag förstod ju att någon typ av självbedrägeri hade ägt rum och började skriva lite diffust kring mina spaningar, men jag hade inte riktigt en bra formulering på det hela förrän nu!</p>
  441. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Min besvärliga forskningsartikel som fick poletten att trilla ned!</strong></p>
  442. <p>Men så var det så att jag satt och kämpade mig halvt från vetten med mitt senaste dataset (i forskningen alltså) med den ena häftiga variabeln efter den andra, för att med större precision kunna observera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Allting såg helt perfekt ut och jag hade verkligen sett fram emot den här unika, minst sagt omfattande datan, med det besvärande problemet var att ingenting gick ihop!</p>
  443. <hr />
  444. <p>Inte ens de mest förväntade eller etablerade sambanden gick att visa, trots att jag körde det ena mer avancerade testet efter det andra. Plottade variabel för variabel och insåg efter någon veckas frenetiskt plottande att variablerna hade långt ifrån samma &#8220;tyngd&#8221; och kanske inte hade kapaciteten att visa så mycket överhuvudtaget! Det är min arbetsteori i alla fall för en variabel kan ju vara otroligt värdefull medan en annan inte säger så mycket alls. Oavsett om det är sant i mitt dataset eller inte så finns i alla fall fenomenet i vår vardag och har ett (vad jag tror) stort genomslag!</p>
  445. <hr />
  446. <p><u>Min spaning är att vikten (alltså själva värderingen) av våra olika livsstilsfaktorer spelar större roll än vanorna var för sig, för ingen gör allting rätt hela tiden, men vissa verkar komma undan och andra inte. Är det slump, tur eller har vissa en mer förlåtande eller oförlåtande genetik? </u></p>
  447. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Vad väger en livsstilsvariabel?</strong></p>
  448. <p style="padding: 1em; border: 3px solid #57ed3b;">Det är en väldigt bra fråga. Hur mycket chips kan man egentligen äta per gympass? Hur många glas vin eller sena nätter kommer man undan med om man trots allt sover ikapp ibland och äter sina jätte-braiga tillskott?</p>
  449. <p>Det tråkiga svaret är att det beror väldigt mycket på grundförutsättningar som genetik, ålder, kön och summan av alla livsstilsfaktorer tillsammans med särskilt fokus på alla riskfaktorer. Det innebär att om du t.ex röker&#8230; ja den variabeln kommer tyvärr överskugga många friskfaktorer!</p>
  450. <div id="attachment_42905" style="width: 1050px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/Top-10-risk-factors-for-health-loss_W640.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42905" class="wp-image-42905" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/Top-10-risk-factors-for-health-loss_W640.jpg" alt="" width="1040" height="580" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/Top-10-risk-factors-for-health-loss_W640.jpg 640w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2023/01/Top-10-risk-factors-for-health-loss_W640-300x167.jpg 300w" sizes="(max-width: 1040px) 100vw, 1040px" /></a><p id="caption-attachment-42905" class="wp-caption-text"><em><strong>Cirkeldiagram lånad från följande artikel (<a href="https://www.researchgate.net/publication/319427405_Oral_Health_Care_in_the_Future_Expansion_of_the_Scope_of_Dental_Practice_to_Improve_Health">länk</a>)</strong></em></p></div>
  451. <p>Jag snodde det här cirkeldiagrammet mest för att det såg snyggt ut och verkade någorlunda vettigt. Jag har ärligt talat inte läst artikeln men det ser ut som att de viktar matvanor ganska tungt, tyngre än rökning och därefter högt blodtryck. Jag tror blodtrycksgrejen kan vara en varierande risk beroende på anledningen till det. Artärstelhet är värre än att ha någon natrium-kalium obalans, och det finns såklart fler exempel som påverkar blodtrycket liksom kolesterolet som också kan vara förhöjt av många anledningar som inte enbart är dåliga (till en viss gräns förstås!)</p>
  452. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Statistik eller verklighet?</strong></p>
  453. <p>Det är dock viktigt att komma ihåg att sådana diagram som ovan är baserat på observerade samband i någon större grupp av människor i något land under några omständigheter (kallas för en kohort i forskningssammanhang) och det betyder att det absolut inte behöver representera dig överhuvudtaget.</p>
  454. <hr />
  455. <p>Vi har alla olika (b.la genetiska) förutsättningar så självklart finns det de som kan röka 2 paket cigg om dagen och ändå bli 98 år gamla, precis som att det finns individer som inte kan äta en broccoli utan att blossa upp i en autoimmun kavalkad av besvärliga tillstånd!</p>
  456. <h1 style="padding: 1em; border: 3px solid #57ed3b;">5 punkter om att värdera &amp; (förhoppningsvis) eliminera konsekvenserna av negativa livsstilsfaktorer!</h1>
  457. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>1. Backtracka från resultaten!</strong></p>
  458. <p>Vad jag kom fram till var att det enda sättet att egentligen säga om vi viktar våra livsstilsfaktorer fel är att titta på resultaten och backtracka därifrån.</p>
  459. <p style="padding: 1em; border: 3px solid #57ed3b;">Om vi tränar och tränar och inte ser tillstymmelse till resultat&#8230; då måste något vara lite avigt, eller hur? Eller om vi mediterar varje dag och varken har sinnesro eller självinsikt&#8230; eller äter så nyttigt vi bara förmår och ändå inte mår ett dugg bättre. Då är det dags för lite ärlig självrannsakan&#8230; vad har vi för spöken i garderoben egentligen&#8230;? Är det ett stort och läskigt spöke som vi helst inte vill titta närmare på? Eller är det små, oskyldiga spöken, fast väldigt många av dem?</p>
  460. <p>Jag är mer typen som har EN megagigantisk variabel med mer negativ tyngd än allt det positiva tillsammans och det är en trend som funnits med så länge jag kan minnas. Ett exempel från Chalmerstiden är att jag under en period ersatte sömn med socker och koffein, och sen sov i ett helt upplyst rum, både för att det var dag och för att jag var mörkrädd. Det låter ganska idiotiskt för att vara ett påhitt av en Chalmersstudent men jag har gjort en hel del idiotiska grejer, det verkar ha mer med omdöme att göra än intelligens (har jag hört, det är inte min officiella ursäkt! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />)</p>
  461. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>2. Hur hög är motivationen till förändring? </strong></p>
  462. <p>Huruvida vi är redo att lösa problemet, vilket kan översättas till en slags motivationsvariabel, är nog en viktigare fråga än HUR vi löser det, för om det trots allt gynnar mig att plugga hela natten istället för att sova för att jag då klarar tentan och får mitt CSN&#8230; är jag verkligen motiverade till att typ&#8230; inte göra det? På riktigt liksom? Det är ju högst tveksamt om det saknas alternativ, och om jag har fått för mig att just nattplugg är det allra bästa, att sömn är nått jag kan hålla på med vid något annat tillfälle och alla runtomkring mig verkar ha lika dåliga vanor och normaliserar eländet!</p>
  463. <hr />
  464. <p>Negativa faktorer har ju ofta ett gott syfte&#8230; även det mest destruktiva man kan komma på har uppstått som någon slags &#8220;lösning&#8221; någon gång, även om det kanske i slutändan blir mer av ett problem&#8230;</p>
  465. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>3. En kraftfull reality-check! </strong></p>
  466. <p>Ett bra knep jag lärt mig är att ta en dålig vana och rada upp de kortsiktiga fördelarna och de långsiktiga nackdelarna (jämte varandra) och sedan jämföra dessa två kolumner med en lista på vad vi värderar allra, allra högst!</p>
  467. <hr />
  468. <p>Det är riktigt, riktigt kraftfullt även för en sak som typ jobbstress. Vi vet att det är jättedåligt att hålla på med överdriven jobbstress, men vi värderar den där hetsiga, mitt-i-natten-insatsen så himla högt för att det var en viktig deadline och allt det där, men om man zoomar ut lite så bleknar det liksom i jämförelse med kostnaden över tid.</p>
  469. <hr />
  470. <p>Det är sådant man absolut INTE tänker på när man är 20 men som man MÅSTE tänka på om man är typ 40&#8230; som kvinna kommer hormonsystemet att säga ifrån om inte annat, antingen äggstockarna eller sköldkörteln om inte binjurarna brakar först. Stress är en grej man bara inte ska spela hasardspel med, men ÄNDÅ gör vi det&#8230; (eller jag gör ska jag säga, för jag hoppas att du som läser här tar kronisk stress på allvar!)</p>
  471. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>4. Lista alternativa beteenden</strong></p>
  472. <p>Beroende på vad ens negativa faktorer är så kan man titta på alternativen när man är redo för det. Det kommer att ta emot, för om man t.ex jobbar mindre så kan det bli så att man tjänar mindre, eller om man äter mindre så kan man bli hungrig eller vad det nu kan vara som inte är så önskvärt men som ändå behöver åtgärdas någon gång. Det är helt okej att ta hjälp om man inte kan klura ut vägen själv, man måste faktiskt inte lösa allting själv!</p>
  473. <hr />
  474. <p>Jag kan säga att för egen del fick jag köra lite ärlig självrannsakan och erkänna att vissa vanor kanske inte är helt hållbara och behöver strykas helt. Mitt nervsystem är som jag nämnt tidigare lite väl &#8220;hooked&#8221; på stress och vill kicka på det, även om jag kan observera de negativa konsekvenserna av det.</p>
  475. <hr />
  476. <p>Jag vet att många av er har samma &#8220;störning&#8221; (ursäkta ordvalet) men alltså arbetsnarkomaner, träningsnarkomaner, adrenalin-junkies osv som frivilligt utsätter sig för onödig belastning för någon slags &#8220;belöning&#8221; som i slutändan inte är värd så mycket. Det är problematiskt i ett samhälle som värderar prestation så otroligt högt, men titta bara på det växande antalet utbrända&#8230; det är ganska uppenbart att prestationstrenden kommer att behöva vända, även om det är svårt att förutspå när&#8230;</p>
  477. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>5. Radikal eliminering eller successiv ersättning?</strong></p>
  478. <p>Om de destruktiva vanorna grundar sig i ett beroende är det lite av en uppförsbacke att bara ersätta med något annat, men ingenting är omöjligt om man bibehåller sitt fokus, sin medvetenhet och påminner sig om den riktiga kostnaden. Vissa beteenden är ju tyvärr bara att dumpa rakt av (som mitt exempel med rökning) medan andra kanske kan få ha någon övergångsfas eller har en värdig ersättare?</p>
  479. <hr />
  480. <center><form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post" target="_top">
  481. <input type="hidden" name="cmd" value="_donations" />
  482. <input type="hidden" name="business" value="DH2APGS7QVG44" />
  483. <input type="hidden" name="currency_code" value="SEK" />
  484. <input type="image" src="https://www.paypalobjects.com/sv_SE/SE/i/btn/btn_donateCC_LG.gif" border="0" name="submit" title="PayPal - The safer, easier way to pay online!" alt="Donera med PayPal-knappen" />
  485. <img loading="lazy" decoding="async" alt="" border="0" src="https://www.paypal.com/sv_SE/i/scr/pixel.gif" width="1" height="1" />
  486.  </form></center><center><b>Gillar du vad du läser?</b> Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!</center><center><a href="https://www.patreon.com/martinajohansson"><b>Jag finns även på Patreon</b></a></center><center><strong>Swish:</strong> 1231833680</center>
  487.  
  488. <hr />
  489. <p>Jag ber om ursäkt om jag upprepar mig lite kring det här ämnet men jag känner att det är en sån viktig kärnpunkt i vilken typ av &#8220;biohacking&#8221; man än vill göra. Det är viktigare än alla coola biohacks i världen för om vi ändå inte GÖR dem, vad är det då värt?</p>
  490. <p style="padding: 1em; border: 3px solid #57ed3b;">Forskningen jag ägnar mig åt är relaterad till livsstilssjukdomar, vilket betyder sjukdomar med stark koppling till livsstil (dvs dagliga vanor) snarare än genetisk predisposition. Det innebär att vi (rent teoretiskt i alla fall) har så mycket mer makt än vi tror, om vi bara förstår alla de där hur och varför-grejerna som jag själv försöker få grepp om, men jag är också medveten om (och har stor empati för) att allting inte faller sig så lätt rent praktiskt&#8230; det gör mig dock ännu mer intresserad av att hitta triggern (i brist på bättre ord) till en hållbar, positiv förändring hos både mig själv och andra! Det är först då riktigt coola förändringar kan äga rum!</p>
  491. <p><strong>Berätta gärna om dina tankar kring det här med att vikta livsstilsfaktorer, eller något annat du kommer på!</strong></p>
  492. <hr />
  493. <p><strong>Jag läser, godkänner och svarar på alla kommentarer även om mitt fokus är på lite annat håll just nu, men kollar alltid och försöker svara nått bra så fort jag får tillfälle! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f642.png" alt="🙂" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> </strong></p>
  494. <hr />
  495. <p style="background-color: #ffdcb5; border: 3px solid #ff880a; padding: 5px; text-align: center;"><span style="color: #333333;"><strong>Reklam i samarbete med <a style="color: #333333;" href="https://gutfeelinglabs.se/">Gutfeelinglabs</a>!</strong></span></p>
  496. <p style="background-color: #ffdcb5; border: 3px solid #ff880a; padding: 5px;"><span style="color: #333333;">Har du läst ända hit kan du som är nyfiken på att testa din tarmflora stötta mitt arbete med b.la bloggen genom att ta del av min <u>rabattkod NEXTLEVELGUT som ger 20% rabatt </u>på alla produkter hos <a style="color: #333333;" href="http://Gutfeelinglabs.se">Gutfeelinglabs.se</a> (inkl. SIBO-tillskottet GUTCLEAR som är framtaget genom mänskliga tester och fått bra respons av mina läsare!) All info finns hemsidan och det är ett svenskt forskningsföretag som jag själv gör tester hos regelbundet! Stabilt och bra med andra ord <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f642.png" alt="🙂" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></span></p>
  497. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/livsstilsfaktorer-olika-vikt/">Vikten av olika livsstilsfaktorer &#038; dess faktiska effekter på din framtida hälsa!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  498. ]]></content:encoded>
  499. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/livsstilsfaktorer-olika-vikt/feed/</wfw:commentRss>
  500. <slash:comments>19</slash:comments>
  501. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">42904</post-id> </item>
  502. <item>
  503. <title>Nyårskrönika nr 2 &#124; Ayahuasca &#038; vad som får stenen att rulla!</title>
  504. <link>http://martinajohansson.se/nyarskronika-2-ayahuasca/</link>
  505. <comments>http://martinajohansson.se/nyarskronika-2-ayahuasca/#comments</comments>
  506. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  507. <pubDate>Sat, 31 Dec 2022 10:38:18 +0000</pubDate>
  508. <category><![CDATA[Lifestyledesign]]></category>
  509. <category><![CDATA[Personligt]]></category>
  510. <category><![CDATA[Powerthinking]]></category>
  511. <category><![CDATA[beroende]]></category>
  512. <category><![CDATA[meditation]]></category>
  513. <category><![CDATA[psykedelisk terapi]]></category>
  514. <category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
  515. <category><![CDATA[självsabotage]]></category>
  516. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=42882</guid>
  517.  
  518. <description><![CDATA[<p>Läs del 1 här om destruktiva loopar och självsabotage! Nyårskrönika försök nr 2 &#124; Den mindre dystra versionen? Jag har visst lyckats överträffa mig själv i dysterhet igen med tanke på hur många kommentarer jag fått om hur jag mår egentligen&#8230;😅 Sorry! Jag vet inte alltid hur det jag skriver &#8220;låter&#8221; i läsarens huvud, jag [&#8230;]</p>
  519. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/nyarskronika-2-ayahuasca/">Nyårskrönika nr 2 | Ayahuasca &#038; vad som får stenen att rulla!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  520. ]]></description>
  521. <content:encoded><![CDATA[<ul>
  522. <li><a href="https://martinajohansson.se/nyarskronika-2022-sjalvsabotage/">Läs del 1 här om destruktiva loopar och självsabotage! </a></li>
  523. </ul>
  524. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Nyårskrönika försök nr 2 | Den mindre dystra versionen?</span></h3>
  525. <p>Jag har visst lyckats överträffa mig själv i dysterhet igen med tanke på hur många kommentarer jag fått om hur jag mår egentligen&#8230;<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Sorry! Jag vet inte alltid hur det jag skriver &#8220;låter&#8221; i läsarens huvud, jag kan ha en glad eller neutral ton när jag skriver men (av somliga) uppfattas som ilsken, deppig eller något annat stämningsläge som är helt oavsiktligt! När jag läste texten igen så kände jag att den kanske var lite mörk, samt även lite väl analytisk och vill därför mjuka upp det hela lite med ett nytt försök. Vi får se hur det går!</p>
  526. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 0px solid #f70c0c; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Temat är alltså livsstilsförändring med fokus på att bryta destruktiva loopar och förhindra självsabotage. Inte det mest muntra ämnet tyvärr men det är lika bra att hoppa i &#8220;the deep end&#8221; för att föregå oss själva och öka chanserna att lyckas med våra mål eller livsstilsförändringar! Det känns som ett bra tema såhär kring nyår. <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f60a.png" alt="😊" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f4a5.png" alt="💥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></span></p>
  527. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Vita knogar vs tillåtande förhållningssätt</span></p>
  528. <p>Även om jag gillar planeringar, inventeringar och strikt disciplin, så är det inte vad som alltid funkar bäst ens för mig själv. Det jag försöker &#8220;bekämpa&#8221; kan snarare sätta sig ännu hårdare om jag inte antar ett mer accepterande förhållningssätt. Du kanske tycker att gräva runt i sitt psyke verkar onödigt eller som självupptaget navelskåderi, och det finns säkert sådana element i det, men för egen del har det varit viktigt att gräva fram rädda, ledsna och arga delar av mig själv och förstå och trösta dem. Kanske till och med hålla med för en stund, även om tankarna är överdrivna eller destruktiva.</p>
  529. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Att värdera eller transformera känslor</span></p>
  530. <p>Jag har många andliga vänner som ser ilska som en negativ och lite outvecklad känsla, men för min del är ilska en av mina mest läkande känslor som inte är särskilt destruktiv. Jag riktar den utåt i form av gränssättning och ökad ansvarskänsla, den kan också påminna om mina prioriteringar och vara bränsle till motivation. Vissa verkar tänka att man inte tillåter sig att känna smärta och sorg om man &#8220;hellre&#8221; uttrycker ilska, men jag tror att det är nyttigt att känna hela paletten av känslor, och ta reda på vilken känsla man har svårast för och varför. Det är inte alltid den man tror!</p>
  531. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Vad gör en känsla destruktiv?</span></p>
  532. <p>Vilka känslor som är konstruktiva eller destruktiva tror jag både beror på hur närvarande man kan vara i dem och vilka tankar eller handlingar som &#8220;följer med&#8221;, som t.ex om ilska är riktad inåt eller utåt, eller resulterar i konstruktivt eller destruktivt handlande. Stolthet skulle kunna vara både toxisk och stärkande. Ångest har så många olika nyanser, och flera olika biosignaturer. Varje neurokemisk ångest-typ kommer med sin egen ton som man kan lära sig att känna igen, och skilja från ånger, oro och nervositet. Många förväxlar ångest med ånger. Ånger triggar stark aversion hos många och kan vara startskottet för flyktbeteenden. En sådan process kan vara bra att medvetandegöra om man arbetar med att förändra vanor.</p>
  533. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Meditation vs psykedelier</span></p>
  534. <p>Om man börjar meditera på sina känslor eller använder tekniker som bodyscanning och lägger fokuset i kroppen, kan olika känslor byta skepnad många gånger under ett meditationspass. Var en känsla sitter någonstans i kroppen kan också vara intressant att känna in. För egen del är det mitten av övre rygg där det mesta känns för mig men det vanligaste är bröstkorgen eller magen. Att sitta och känna igenom kroppen medan tankar tänks och känslor känns är det bästa sättet att gräva i sitt psyke (tycker jag) för då kommer det som är redo för behandling att komma upp, varken mer eller mindre! (Sanning med modifikation)</p>
  535. <ul>
  536. <li><a href="https://poddtoppen.se/podcast/1562737262/biohackingpodden/avsnitt-2-psykedelisk-terapi">Poddintervju om psykedelisk terapi</a></li>
  537. <li><a href="https://martinajohansson.se/guide-meditation-pa-icke-spirituellt-vis/">Meditationsguide</a></li>
  538. </ul>
  539. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Ayahuasca-retreats &amp; interna resurser</span></p>
  540. <p>Med psykedeliska droger eller mer provokativa metoder kan trauman komma ut &#8220;i förväg&#8221; med risken att man inte har de interna resurserna att klara av det. Därför är jag lite avvaktande till om det verkligen är en bra idé att popularisera t.ex Ayahuasca-retreats och liknande, även fast det kan vara enormt givande för den som har vana av att både tappa kontrollen och integrera djupare insikter i vardagen. Utan integrering är det inte mycket värt att spela hasardspel med sin hjärna, även om man kan få djupa insikter av det. Jag är lite biased här för att jag har fler vänner med negativa upplevelser och konsekvenser än motsatsen, så berätta gärna om du har varit med om något coolt! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2728.png" alt="✨" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f47d.png" alt="👽" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  541. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Varför gör vi inte det vi vet?</span></p>
  542. <p>Det här och förra inlägget är på temat förändring och det trickiga med förändring är att hur många teorier man än har och hur många planer man än gör, så ligger inte &#8220;the secret sauce&#8221; där utan i själva görandet.  Vad som får var och en av oss att göra det vi redan vet att vi borde göra, över tid, är ju själva tiomiljoners-frågan!</p>
  543. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 0px solid #f70c0c; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">Personligen tycker jag att alldeles för lite fokus ligger på vad som får stenen att rulla varje gång det pratas om coaching och hjälp till självhjälp. Det är liksom inte brist på information, planer eller scheman till höger och vänster (tror jag) utan på förståelse för vad som får en att faktiskt utföra någonting, både just nu, idag, den här veckan och över längre tid. Nästa månad, om ett år, två år, fem år, hela livet. Vad krävs egentligen? På riktigt!</span></p>
  544. <p>Den bästa träningscoachen jag har haft var en mästermanipulatör som hittade de där spakarna i sina klienters hjärnor så att de pressade sig till max varje pass och fortsatte att göra framsteg. Det är ju dock viktigt att själv vara motiverad och ha VILJAN till det man ska göra, men när det kommer till svårare livsstilsförändringar hade det varit bra med mer <strong>hur</strong>-fokus istället för <strong>vad</strong>-fokus.</p>
  545. <hr />
  546. <p>Att gå en promenad är kanske inte möjligt för någon som är så deprimerad att den inte kommer upp ur sängen, oavsett hur många gånger vänner eller familjemedlemmar säger &#8220;där kan du inte ligga, du måste komma ut! Gå en promenad!&#8221; Det ökar bara<strong> skammen</strong> och <strong>undvikandet</strong> och kan sätta igång en ogynnsam cykel av ljugande för att få slut på tjatet.</p>
  547. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #ffffff;">&#8220;Vem vill jag vara och vad kan jag göra just nu?&#8221; </span></p>
  548. <p>Nu är jag långrandig så det räcker så jag avslutar här och vill säga att även om saker och ting ibland känns hopplöst på grund av för många misslyckade försök, så har man inte misslyckats förrän man rätt och slätt ger upp. Man måste inte ge upp bara för att man inte knäckt en dålig vana ännu. Varje misslyckande kan faktiskt vara en viktig pusselbit till lösningen. Det finns nästan alltid en lösning, även om det kan vara svårt att se hela vägen dit från där man står just nu, men det behöver man inte heller.</p>
  549. <hr />
  550. <p>Det är bättre att smala ned fokuset och fråga sig själv vem man vill vara och vad man kan göra just nu (eller idag) för att gå åt rätt håll. En fråga att ställa sig minst en gång om dagen om man är i förändringstagen <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f609.png" alt="😉" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  551. <hr />
  552. <p>Sååå det här får bli det sista inlägget för 2022 så går vi in i 2023 med <strong>närvaro</strong> och <strong>medveten handling</strong>! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Ta hand om dig under nyårshelgen och unna dig något riktigt gott, det förtjänar du! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  553. <p><strong>Relaterat inlägg: </strong><a href="https://martinajohansson.se/dopamin-detox-guide/">Guide till dopamin-detox</a></p>
  554. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/nyarskronika-2-ayahuasca/">Nyårskrönika nr 2 | Ayahuasca &#038; vad som får stenen att rulla!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  555. ]]></content:encoded>
  556. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/nyarskronika-2-ayahuasca/feed/</wfw:commentRss>
  557. <slash:comments>12</slash:comments>
  558. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">42882</post-id> </item>
  559. <item>
  560. <title>Nyårskrönika 2022 &#124; Om att övervinna destruktiva loopar &#038; självsabotage</title>
  561. <link>http://martinajohansson.se/nyarskronika-2022-sjalvsabotage/</link>
  562. <comments>http://martinajohansson.se/nyarskronika-2022-sjalvsabotage/#comments</comments>
  563. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  564. <pubDate>Sun, 25 Dec 2022 15:30:50 +0000</pubDate>
  565. <category><![CDATA[Lifestyledesign]]></category>
  566. <category><![CDATA[Personligt]]></category>
  567. <category><![CDATA[Powerthinking]]></category>
  568. <category><![CDATA[dopamin]]></category>
  569. <category><![CDATA[powerthinking]]></category>
  570. <category><![CDATA[psykosyntes]]></category>
  571. <category><![CDATA[självsabotage]]></category>
  572. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=42872</guid>
  573.  
  574. <description><![CDATA[<p>Hej vänner! Nu har vi tagit oss igenom 2022 och jag tror att det har varit ett ganska kämpigt år för många. Det har hänt mycket i vår omvärld under året som har spätt på de känslor av oro och osäkerhet som vi redan levt med under två år av pandemi. Krig i Ukraina, chockhöjning [&#8230;]</p>
  575. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/nyarskronika-2022-sjalvsabotage/">Nyårskrönika 2022 | Om att övervinna destruktiva loopar &#038; självsabotage</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  576. ]]></description>
  577. <content:encoded><![CDATA[<p>Hej vänner!</p>
  578. <p>Nu har vi tagit oss igenom 2022 och jag tror att det har varit ett ganska kämpigt år för många. Det har hänt mycket i vår omvärld under året som har spätt på de känslor av oro och osäkerhet som vi redan levt med under två år av pandemi. Krig i Ukraina, chockhöjning av mat- och elpriser, samtidigt som vi försöker acklimatisera oss till vardagen igen efter att alla restriktioner upphört. Det finns säkert mer elände som har hänt som jag borde ha koll på men jag är inte bäst på att följa nyheterna så jag ska inte ha någon utläggning om det.</p>
  579. <hr />
  580. <p>Personligen har jag haft ett väldigt tufft år mentalt för att jag fastnade i en destruktiv loop som jag hade svårt att ta mig ur. Vissa typer av självdestruktivitet kan vara svåra att identifiera både för en själv och andra. De kan vara rakt i döda vinkeln. Dessutom kan det vara så att man jobbar med massa positiva saker parallellt, allt från att gå i terapi till att träna, så att det ser ut som att man är på väg framåt även om man egentligen inte är det.</p>
  581. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Att göra allt utom det viktiga!</span></h3>
  582. <p><a href="https://martinajohansson.se/guide-livsstilsinventering/">I mitt inlägg om hur man gör en livsstilsinventering</a> berättade jag att jag loggat mängder med grejer under året och identifierat en del självbedrägerier. Det förvånade mig eftersom jag anser mig medveten om mitt eget beteende, men loggandet visade att ansträngningarna inte tagit mig dit jag ville. Jag tänker att det inte kan vara särskilt unikt utan att många säkert anstränger sig massor för ett visst mål men medvetet eller omedvetet undviker att göra just exakt det som hade gjort störst skillnad, dvs det som är huvudanledningen till att målet hittills inte har nåtts.</p>
  583. <hr />
  584. <p>Jag tror att hindret ofta är kopplat till något vi värderar högt eller till ett grundläggande behov. Alltså behov som trygghet eller variation eller att känna sig sedd, och att det destruktiva beteendet är en väg att nå det, åtminstone kortsiktigt.</p>
  585. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Förståelse istället nystarter &amp; nyårslöften</span></h3>
  586. <p>Vanligtvis älskar jag mina nyårsritualer och skriver nyårslöften och allt det där. Förra året gjorde jag även en <a href="https://martinajohansson.se/biohackingpodden-dopaminsnack/">dopamindetox</a> under januari, men nu blir det en annan approach av att bygga eventuella mål runt min identitet istället, alltså att mål ska vara integrerade i personligheten.</p>
  587. <hr />
  588. <p>Ett exempel skulle kunna vara att målet &#8220;börja träna&#8221; istället handlar om att vara eller bli den versionen av sig själv som älskar att träna och är vältränad som ett resultat av det. Mål om ekonomisk frihet handlar om att bli en ekonomiskt medveten person som har gott om pengar som ett resultat av det, och mål om att ha ett roligare socialt liv handlar om att själv vara en mer social person och framförallt en bra vän som andra tyr sig till. Jag tänker alltså att det bästa och minst ansträngande sättet att uppnå sina mål på är att integrera dem i sin identitet.</p>
  589. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Modeller av jaget och vad vi kan förändra</span></h3>
  590. <div id="attachment_42874" style="width: 1510px" class="wp-caption alignnone"><a href="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/sjalvbild.png"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42874" class="wp-image-42874 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/sjalvbild.png" alt="" width="1500" height="1374" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/sjalvbild.png 1500w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/sjalvbild-300x275.png 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/sjalvbild-1024x938.png 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/sjalvbild-768x703.png 768w" sizes="(max-width: 1500px) 100vw, 1500px" /></a><p id="caption-attachment-42874" class="wp-caption-text"><em>Illustration från psykosyntesforum.se</em></p></div>
  591. <p>Jag gjorde en egen modell med 6 punkter och hittade sedan bilden här ovan som var nästan identisk, så jag tar med den också. Det är 6 områden som bygger upp vår identitet och kan påverkas för att förändra sig själv och sin livssituation i positiv riktning. De 6 områdena är följande:</p>
  592. <ol>
  593. <li><strong><span style="color: #339966;">Vision: </span></strong>framåtblick, hur man ser sig själv och framtiden.</li>
  594. <li><strong><span style="color: #339966;">Identitet: </span></strong>alla etiketter och narrativ kopplade till jaget</li>
  595. <li><strong><span style="color: #339966;">Trossystem: </span></strong>allting man tror om sig sig själv och världen</li>
  596. <li><strong><span style="color: #339966;">Förmågor</span><span style="color: #339966;"><span style="color: #000000;">: </span></span></strong>utbildning och talanger, egenskaper.</li>
  597. <li><strong><span style="color: #339966;">Beteenden: </span></strong>vad man gör varje dag.</li>
  598. <li><strong><span style="color: #339966;">Miljö: </span></strong>hem, familj, arbetsplats, kollegor och vänner.</li>
  599. </ol>
  600. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Anti-hacking &amp; självsabotage</span></h3>
  601. <p><a href="https://martinajohansson.se/genomsnittslivsstil-och-antihacking/">För drygt ett år sedan skapade jag begreppet &#8220;anti-hacking&#8221; som kontrast till biohacking.</a> Anti-hacking är allt det man gör som står i kontrast till självförbättring, ens dåliga vanor helt enkelt. Jag tycker det är mycket mer intressant att förstå än optimering, för det är mycket vanligare att lägga krokben för sig själv än att man håller på att finslipa på sin redan perfekta livsstil.</p>
  602. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Självbilden påverkar allt!</span></h3>
  603. <p>Det är lurigt med alla etiketter man sätter på sig själv för det påverkar vad man tror att man kan klara av, och inte bara etiketter utan också alla historier som man har om sig själv, sina erfarenheter och allting annat i ens liv. Det kan vara bra att ifrågasätta sina egna narrativ så att man inte kört fast i något som inte gynnar en. En trasig självbild uppbyggd av olika negativa historier är väldigt hämmande. Minst lika hämmande som en låg självkänsla, men de hänger ju ihop!</p>
  604. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Tro blir till sanning</span></h3>
  605. <p>&#8220;Varför skulle jag lyckas den här gången? Jag kommer väl misslyckas som vanligt!&#8221; är en tro som lätt blir till sanning tillsammans med andra begränsande tankar. Det är viktigt att identifiera den här typen av tankar och arbeta med dem, för det är nästan omöjligt att klara av saker som man inte tror sig klara av.</p>
  606. <hr />
  607. <p>Även om vi tycker att vår självbild eller världsbild är sann för att vi har massor med bevis för den, eller för att den är logisk, är den ändå filtrerad genom tidigare erfarenheter. Även hjärnforskningen visar nu på att det är omöjligt för våra hjärnor att se verkligheten som den är på grund av för mycket filter. Vi kan helt enkelt inte ta in allting, än mindre vara fullständigt objektiva eller neutrala.</p>
  608. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Mänskliga behov kan inte förhandlas bort!</span></h3>
  609. <p>En annan viktig grej när det kommer till mål och livsstilsförändringar är att acceptera det faktum att grundläggande behov som <strong><span style="color: #339966;">trygghet, kärlek, sammanhang, variation</span></strong>, <strong><span style="color: #339966;">att känna att man betyder något,</span> <span style="color: #339966;">stimulans</span></strong> och <strong><span style="color: #339966;">utveckling</span></strong> är något vi försöker möta oavsett om vi vet om det eller ej. Det går att förneka behovet av trygghet eller kärlek inför sig själv, men medvetet eller omedvetet kommer behovet mötas på något sätt även om det är superdestruktivt.</p>
  610. <hr />
  611. <p>Många destruktiva beteenden och beroendeutlopp är i själva verket lösningar på problem vi inte kan lösa på något annat sätt. Det handlar inte om egoism eller dekadens utan om grundläggande behov och/eller oförmåga att reglera sitt nervsystem på ett friskt sätt.</p>
  612. <p style="background-color: #b7a1c9; border: 0px solid #f70c0c; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">När du slår på dig själv och frågar &#8220;varför gör jag såhär, jag vet ju hur dåligt det blir och hur dåligt jag mår av det!&#8221; så kanske det handlar om något du behöver och faktiskt har rätt till, bara det att metoden har för mycket brister och skadar dig!</span></p>
  613. <p>Om man inte uppnår ett mål kan det alltså vara för att det kompromissar för mycket med något viktigt. Så har det varit för mig, att det som skapar problem i mitt liv också är mitt primära medel för att nå mina mest grundläggande behov som människa. Det är absolut ingen lätt sak att lösa, men att inse sånt här ger åtminstone mer själv-empati. Jag tror att det är viktigt att se det fina i det fula, det konstruktiva i det destruktiva och se att hur destruktivt ett beteende än är så kan det vara väldigt värdefullt!</p>
  614. <hr />
  615. <p>Att se sin egen självdestruktivitet som värdefull är raka motsatsen till skam. När det kommer till t.ex beroendeutlopp finns det redan så mycket skam både från sig själv och omgivningen och min erfarenhet är att den där skammen bara försvårar läkning och leder till undvikandebeteenden eller att man hamnar längre ifrån lösningen.</p>
  616. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Att göra det som krävs</span></h3>
  617. <p>Rätt <strong>beteende</strong> är kärnan i förändringen som ger det resultat som tar oss närmare målet dag för dag, och jag tror att det är en produkt av att dels tro att man klarar det och dels verkligen kan se sig själv nå målet. Utöver att det inte krockar med något grundläggande behov eller är omöjligt att uppnå i miljön man befinner sig i. Jag tror att det är viktigt att mål och livsstilsförändringar ligger i linje med vem man är, så att man kan se resultatet eller nya beteenden tydligt för sin inre syn. Är det omöjligt att visualisera tror jag inte att det går att genomföra.</p>
  618. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Förmågor påverkar vad vi kan göra!</span></h3>
  619. <p>För att genomföra en livsstilsförändring kan man behöva inventera lite och se om ens förmågor och resurser räcker till eller om man behöver uppgradera sig. Att göra något helt nytt kräver kanske ny kunskap eller stöd och hjälp.</p>
  620. <hr />
  621. <p>Att bli väldigt vältränad kräver till exempel att man kan träna för att få resultat, och att sluta med en dålig vana kräver kunskap om hur man klarar sig utan den. Ibland vet man inte på förhand vad som krävs för att nå ett visst mål eller vad som behövs för att kunna genomföra en förändring. Det är okej att inte veta allt, bara tillräckligt för att ta första steget och påminna sig om att även om någonting känns väldigt svårt så betyder det inte att det är omöjligt. Allting går när vi verkligen vill och möter varje dag med fast beslutsamhet!</p>
  622. <hr />
  623. <p>Även med beroenden och tvångsmässiga beteenden är vilja en viktig komponent. Jag har jobbat en del med 12-stegsprogrammet och vet vad det innebär att känna total maktlöshet inför destruktiva beteenden, men 50 års beroendeforskning har inte kunnat räkna bort vilja ur ekvationen hos de som övervinner sina beroenden. Vilja och beslutsamhet är alltid viktiga komponenter för förändring.</p>
  624. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Mål som är kongruenta med den vi är</span></h3>
  625. <p>Ibland är något svårt för att vi gör det svårt, eller för att vi försöker uppnå något som egentligen inte är för oss. Det har jag mycket erfarenhet av från när jag var yngre. Jag envisades som sjutton med saker som inte låg i linje med mina naturliga förmågor vilket gjorde att det dels blev för svårt och jag dels kände mig totalt sämst! Det är lätt att känna sig dålig om man är i ett sammanhang där ens inneboende egenskaper eller sätt att vara inte värderas.</p>
  626. <hr />
  627. <p>Istället för att känna att det vi vill ha är omöjligt att få, kan vi fundera över om det verkligen är för oss. Att bli vän med den man är och det som kommer naturligt för en är väldigt hjälpsamt när det kommer till livsstilsförändringar, just för att man slipper slösa tid på saker som inte passar!</p>
  628. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Att använda en coach</span></h3>
  629. <p>Det här året har jag använt mig av lite olika terapeuter och coacher, vilket jag har lärt mig kommer med en egen uppsättning utmaningar. Det kan vara otroligt värdefullt att prata med personer som har haft samma problem som en själv och löst det, eller samma mål och nått det, eller bara för att få ett utifrånperspektiv.</p>
  630. <hr />
  631. <p>En risk med att ta hjälp är att man medvetet eller omedvetet tror att coachen kan lasta av lite av arbetsbördan, eller att allt pratande leder till att man istället gör mindre av det man borde göra. Det här har jag själv varit med om, samt att inte känna mig förstådd men då har jag oftast valt fel coach för ändamålet.</p>
  632. <hr />
  633. <p>Även om man har en bra coach tror jag att man får se upp så att man inte har en starkare identifikation med problemet än med lösningen, alltså att någon del i ens psyke vill behålla situationen som den är. Ett exempel skulle kunna vara ett hälsoproblem som inte blir löst för att det finns för många sjukdomsvinster, dvs fördelar med att behålla problemet och därför inte kunna bli hjälpt med det.</p>
  634. <h3 style="background-color: #b7a1c9; border: 3px solid #856d99; padding: 1em;"><span style="color: #000000;">Fokus för det nya året</span></h3>
  635. <p>Hur många planer man än gör och hur man än vrider och vänder på allting så är det trots allt bara i nuet som vi kan göra val och positiva förändringar. Det här vet vi ju om men ändå går vi på att vi behöver det ena eller andra först, eller att vi ska börja efter helgen eller om en månad eller att någon annan behöver göra något innan vår förändring kan äga rum. Det kan kännas som att man &#8220;väntar in&#8221; förändringen, väntar på rätt läge eller någon yttre omständighet.</p>
  636. <hr />
  637. <p>Medicinen mot det är ökad närvaro och att fråga sig själv vad man kan göra nu, eller <strong>idag</strong>, för att gå åt rätt håll. Även stora mål nås med hjälp av små, dagliga steg åt rätt håll snarare än en enorm jätteansträngning. Ingen har heller nått ett personligt mål genom någon annan utan det är alltid den egna viljan och ansträngningen som är grejen.</p>
  638. <hr />
  639. <p>Det var allt jag hade att säga i den här nyårskrönikan och med de orden önskar jag dig som läser här ett gott nytt år och tackar ödmjukast för att du har läst mina texter, diskuterat med mig i kommentarsfältet och fortsätter att kika in här och följa med i mina tankar och funderingar.</p>
  640. <p>Du är SÅ uppskattad ska du veta! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  641. <hr />
  642. <center><form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post" target="_top">
  643. <input type="hidden" name="cmd" value="_donations" />
  644. <input type="hidden" name="business" value="DH2APGS7QVG44" />
  645. <input type="hidden" name="currency_code" value="SEK" />
  646. <input type="image" src="https://www.paypalobjects.com/sv_SE/SE/i/btn/btn_donateCC_LG.gif" border="0" name="submit" title="PayPal - The safer, easier way to pay online!" alt="Donera med PayPal-knappen" />
  647. <img loading="lazy" decoding="async" alt="" border="0" src="https://www.paypal.com/sv_SE/i/scr/pixel.gif" width="1" height="1" />
  648.  </form></center><center><b>Gillar du vad du läser?</b> Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!</center><center><a href="https://www.patreon.com/martinajohansson"><b>Jag finns även på Patreon</b></a></center><center><strong>Swish:</strong> 1231833680</center>
  649.  
  650. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/nyarskronika-2022-sjalvsabotage/">Nyårskrönika 2022 | Om att övervinna destruktiva loopar &#038; självsabotage</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  651. ]]></content:encoded>
  652. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/nyarskronika-2022-sjalvsabotage/feed/</wfw:commentRss>
  653. <slash:comments>42</slash:comments>
  654. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">42872</post-id> </item>
  655. <item>
  656. <title>Guide: Livsstilsinventering!</title>
  657. <link>http://martinajohansson.se/guide-livsstilsinventering/</link>
  658. <comments>http://martinajohansson.se/guide-livsstilsinventering/#comments</comments>
  659. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  660. <pubDate>Mon, 12 Dec 2022 09:30:41 +0000</pubDate>
  661. <category><![CDATA[Biohacking]]></category>
  662. <category><![CDATA[Kost & Hälsa]]></category>
  663. <category><![CDATA[Neurohacking]]></category>
  664. <category><![CDATA[biohacking]]></category>
  665. <category><![CDATA[hälsa]]></category>
  666. <category><![CDATA[livsstil]]></category>
  667. <category><![CDATA[livsstilsinventering]]></category>
  668. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=42644</guid>
  669.  
  670. <description><![CDATA[<p>Ny uppdatering finns längst ned om hur man gör med uteblivna samband, hur man loggar scrollande och hur man kan tänka kring faktorer som är kraftfullare än alla andra tillsammans! Det här inlägget handlar om hur du hittar vad som är fel med din hälsa! Jag vurmar starkt för livsstilsinventering som metod för detta och [&#8230;]</p>
  671. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/guide-livsstilsinventering/">Guide: Livsstilsinventering!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  672. ]]></description>
  673. <content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #ff0000;">Ny uppdatering finns längst ned om hur man gör med uteblivna samband, hur man loggar scrollande och hur man kan tänka kring faktorer som är kraftfullare än alla andra tillsammans!</span></p>
  674. <hr />
  675. <p>Det här inlägget handlar om hur du hittar vad som är fel med din hälsa! Jag vurmar starkt för livsstilsinventering som metod för detta och har därför utvecklat en egen inventeringsmodell med inspiration från 12-stegsprogrammet!</p>
  676. <hr />
  677. <p>Jag har utvecklat deras inventering till att involvera kropp och hälsa, snarare än relationer och beteenden även om det också är viktigt. Om du av någon anledning är bekant med 12-stegsprogrammet sedan tidigare, så har du ett stort försprång, och är du nyfiken på det finns mycket av deras material gratis på internet. Just google it! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f609.png" alt="😉" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  678. <p style="padding: 1em; border: 3px solid #57ed3b;">De flesta kommer in på biohacking eller olika former av &#8220;självhjälp&#8221; när saker inte funkar som de ska och vården saknar resurser eller kunskap för att lösa det. Om man inte själv är säker på vad som är fel blir det väldigt svårt för läkaren att lista ut det på 15 minuter, och chansen är stor att man går hem från VC utan att känna sig bättre till mods. Även om man är supersäker på vad problemet är kan rätt behandling dröja eller rentav utebli, och vad gör man då? Man går hem och funderar på vad man kan göra själv! När man väl kommit loss i googlandet kan man mötas av många motstridiga råd. Ena sidan säger att man bara ska äta frukt, andra att man bara ska äta kött. Någon annan säger att man ska äta skitmycket magnesium och ytterligare någon säger att magnesium är ett riktigt rävgift! Suck&#8230; vad gör man nu?</p>
  679. <p style="background-color: #e0fade; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Man gör en livsstilsinventering!</strong></p>
  680. <div id="attachment_42645" style="width: 1965px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://martinajohansson.se/veckans-biohacking-forelasningar/" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42645" class="wp-image-42645 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/11/livsstilsinventering.png" alt="Livsstilsinventering" width="1955" height="1000" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/11/livsstilsinventering.png 1955w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/11/livsstilsinventering-300x153.png 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/11/livsstilsinventering-1024x524.png 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/11/livsstilsinventering-768x393.png 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/11/livsstilsinventering-1536x786.png 1536w" sizes="(max-width: 1955px) 100vw, 1955px" /></a><p id="caption-attachment-42645" class="wp-caption-text"><em>Slide från en av mina föreläsningar som du kan ta del av genom att klicka på bilden. </em></p></div>
  681. <p style="padding: 1em; border: 3px solid #57ed3b;"><strong>Grundläggande idé:</strong> majoriteten av alla problem av både fysisk och psykisk karaktär är livsstilsberoende och både uppstår och förvärras av en destruktiv livsstil. Tanken här är att om du kan hitta de destruktiva elementen i din vardag så kan du åtgärda dem och må bättre, kanske rentav bli helt fri från det som besvärar dig. Jag tycker inte att det är värt att separera problemen från destruktiva tendenser alltså genom att tänka  &#8220;jag har det här destruktiva beteendet <em><strong>för att</strong></em> jag mår dåligt&#8221; utan se det som att de hänger ihop. Det dåliga måendet kan inte bli bättre medan du håller kvar i det dåliga, oavsett om du gör det som ett sätt att må bättre. Det är ett väldigt kortsiktigt tänk, och för att må bättre måste man göra förändringar som ger resultat på lång sikt.</p>
  682. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Plocka de lägst hängande frukterna först</strong></p>
  683. <p><strong>Vet du redan nu om livsstilsfaktorer som inte är så bra?</strong> Du kanske röker, dricker för mycket alkohol, är för stillasittande eller har en diet som du inte mår bra av. I så fall har du förmånen att veta exakt vart du ska börja! Är det något som verkligen skaver så behöver du ta tag i det så fort som möjligt. Ta hjälp om du inte vet hur, och vänta aldrig med att gå till läkaren om du har ett ihärdigt problem som inte blir bättre. Ring 1177 för rådgivning, de är fantastiska faktiskt! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  684. <hr />
  685. <p>Om du inte vet vad som är probleme, kör du min inventering under åtminstone en vecka. Det är bra att få med 5 vardagar och 2 helgdagar för att få en tydlig bild av läget.</p>
  686. <p><strong>Såhär gör du! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f447.png" alt="👇" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></strong></p>
  687. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>1. Skaffa en loggbok </strong></p>
  688. <p>Det praktiska är enkelt. Du kan göra inventeringen med penna och papper, eller i ett excel-dokument (som t.ex google spreadsheet!) Det spelar ingen roll hur du loggar så länge du är konsekvent så att du får med allting!</p>
  689. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>2. Välj ut loggbara vanor &amp; tillstånd</strong></p>
  690. <p>Ju fler parametrar som du tar med desto svårare kan det bli, men också som mest givande. Du kan logga humör, mående, sociala interaktioner, fysisk aktivitet*, kalorier, makros, näring, sömn, puls, HRV och menscykel bara för att nämna några, men ta med allting du kan komma på om du känner dig motiverad!</p>
  691. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>3. Ta hjälp av appar &amp; redskap!</strong></p>
  692. <p>Nuförtiden finns det appar till allt så vissa saker är lättare att logga i en specifik app för att sedan föra över till din egen loggning. Kalorier, makros och näring är bra exempel eftersom man behöver tillgång till databaser om man inte kan vartenda livsmedel i huvudet. Fatsecrets är appen jag använder till kalorier och makros, och cronometer till näring (men jag gillar den inte så har du ett bättre alternativ, säg till!)</p>
  693. <hr />
  694. <p>Menscykel-appar är ofta helt värdelösa (tycker jag) för de kan inte ens räkna rätt på ägglossningen, men sömnappar och pulsappar är ganska bra. Särskilt om du också har specifik mät-utrustning som en Oura-ring (<a href="https://martinajohansson.se/recension-oura-ring/">jag har tyvärr ingen rabatt-kod, men har skrivit en recension om den här ändå!</a>) eller en HRV eller pulsmätare/pulsband.</p>
  695. <hr />
  696. <p><span style="color: #008000;"><em>*Logga inte träning för att få reda på antalet brända kalorier, för det stämmer aldrig någonsin! Fråga mig inte varför det är bara alltid helt fel av någon anledning! </em></span></p>
  697. <hr />
  698. <p><strong>Humör och mående-appar tar jag gärna emot tips på!</strong> Det känns som att jag har testat alla som finns (till Android) och gillar ingen av dem! Tror mitt humör är för variabelt för dessa appar <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f605.png" alt="😅" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> så loggar det direkt i Google Spreadsheet istället.</p>
  699. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>4. Titta på helheten</strong></p>
  700. <p>När man tittar på sin loggning som en helhet så brukar man få en sån himla tydlig bild av sin vardag. Det är sällan man följer specifika saker hos sig själv på det här detaljerade sättet, och dessutom kan rada upp och betrakta dem sida vid sida.</p>
  701. <hr />
  702. <p><strong><u>Exempel på loggnings-insikter:</u></strong> Plötsligt ser du att din puls var 20 slag högre i torsdags när du hade möte med en kollega, och inser att den här kollegan alltid får dig att känna dig mindre värd. Sen ser du att dagen du åt väldigt sent behövde du springa upp och kissa hela natten, och du noterar att stress är en jättetrigger till att hetsäta eller shoppa (eller båda samtidigt). Du inser att stressfaktorerna är för många och påverkar dig dagligen, och att det är där kärnan av problemet ligger.</p>
  703. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 2px;">Om jag ska vara helt ärlig, så är medvetenheten en stor del av loggningen så det handlar inte bara om vad man ser när man loggat klart. Redan när man bestämmer sig för vad man ska logga börjar man påverka de utvalda parametrarna, för man gör inte längre de grejerna exakt som innan. Det är vetenskapligt bekräftat att forskarens närvaro och observation påverkar resultatet, så det är oundvikligt. Vi kan använda fenomenet till vår fördel för ordspråket &#8220;what gets measured gets managed&#8221;  är helt sant. Det går knappt att logga en destruktiv vana utan att samtidigt gör något åt den. Det går liksom automatiskt!</p>
  704. <p>Jag önskar att jag hade ett program som samkörde alla variabler och drog lite coola slutsatser från det, men vänta nu&#8230; det låter ju som SPSS som jag jobbar med varje dag! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f602.png" alt="😂" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> Är det någon som gjort detta med SPSS eller R (eller Matlab eller dylikt?) Man får ju då koda om alla ord-variabler till siffror, dvs istället för pigg eller trött får pigg vara en 5a på en skala från 0-5 och trött vara 0. Det är inte så svårt! Sen kör man en ANOVA eller nån multivariabel-analys för att se vad som påverkar vad, alltså ni SPSS-nördar (gissar 0.001% av mina läsare) är med på vad jag menar va?</p>
  705. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>5. Att använda resultatet</strong></p>
  706. <p>Om du aldrig loggat något innan kan det ge väldigt mycket aha-upplevelser. T.ex att logga sin kost för första gången är super-enkelt och spanar man efter mer än kalorier, dvs även makro- och mikronutrienter så kan man få ett hum om det saknas något eller om det blir väldigt obalanserat på något vis.</p>
  707. <hr />
  708. <p>Det man behöver jobba på brukar sticka ut ur loggningen, givet att man har varit helt ärlig. <u>Ljug aldrig för dig själv,</u> du kommer ändå inte att gå på det innerst inne!</p>
  709. <p style="background-color: #eff7ed; border: 3px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>6. Långtids-loggning</strong></p>
  710. <p>Om du vill göra som mig och följa vissa saker över tid så ska det helst finnas ett tydligt mål, t.ex öka i muskelmassa, sänka sin vilopuls, bli lugnare och mer balanserad, eller bara lära känna sin menscykel. Vissa tender blir inte tydliga förrän efter många veckor eller till och med månader, då kan det vara intressant att ha en längre tids loggning att blicka tillbaka på. Det här året har jag loggat mängder med saker från februari till nu, och ämnar fortsätta ett tag till. Så länge det ger någonting, för jag har sett otroligt mycket samband som jag var helt ovetande om tidigare! Jag har detekterat ett och annat självbedrägeri om man säger så, och då tycker jag ändå att jag är en person med koll!</p>
  711. <hr />
  712. <center><form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post" target="_top">
  713. <input type="hidden" name="cmd" value="_donations" />
  714. <input type="hidden" name="business" value="DH2APGS7QVG44" />
  715. <input type="hidden" name="currency_code" value="SEK" />
  716. <input type="image" src="https://www.paypalobjects.com/sv_SE/SE/i/btn/btn_donateCC_LG.gif" border="0" name="submit" title="PayPal - The safer, easier way to pay online!" alt="Donera med PayPal-knappen" />
  717. <img loading="lazy" decoding="async" alt="" border="0" src="https://www.paypal.com/sv_SE/i/scr/pixel.gif" width="1" height="1" />
  718.  </form></center><center><b>Gillar du vad du läser?</b> Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!</center><center><a href="https://www.patreon.com/martinajohansson"><b>Jag finns även på Patreon</b></a></center><center><strong>Swish:</strong> 1231833680</center>
  719.  
  720. <hr />
  721. <p>Jag avslutar här så tar jag upp tråden igen om du vill veta mer eller har några frågor. Det är bara att fråga på i kommentarsfältet, jag svarar på allting i tur och ordning! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  722. <hr />
  723. <p><span style="color: #ff0000;"><strong><u>Uppdatering*:</u> </strong></span>Jag fick några väldigt bra kommentarer kring det här med livsstilsinventering som jag vill besvara lite längre för att jag tror att det kan vara relevant för fler!</p>
  724. <p style="background-color: #eff7ed; border: 0px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Hittar inte sambanden!</strong><br />
  725. Jag har loggat min fibromyalgi-värk för att förstå hur jag kan minska värken. Jag har loggat mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn, puls mm. Det enda jag kommit fram till är att det inte finns något samband. Värken åker jojo upp och ner utan att jag kan hitta något samband med nåt jag kan göra nåt åt. Rätt frustrerande.</p>
  726. <p><strong>Min kommentar: </strong>Smärta och värk har en vetenskapligt väldokumenterad emotionell koppling. Appen Curable (inte gratis tyvärr men man kan testa gratis i några veckor) varierar information om vad vetenskapen säger om olika smärttillstånd och lämpliga övningar för att dels hantera smärtan men också bota den! Det låter kanske för bra för att vara sant men flera neurohormoner som styr tankar och känslor styr också vår upplevelse av smärta. Det är därför vissa psykofarmaka har en parallellt användningsområde för smärttillstånd och vice versa.</p>
  727. <hr />
  728. <p>Mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn och puls har kanske inte så mycket med värken att göra utan att det handlar om djupare psykologiska samband. Jag har ingen personlig erfarenhet av detta så ska inte lova för mycket, men har vänner som använt appen Curable och fått riktigt häftiga resultat!</p>
  729. <hr />
  730. <p><strong>Generell kommentar om uteblivna samband: </strong>Nu handlade den här kommentaren om smärta men när man inte ser sambanden utan upplever att saker och ting &#8220;åker jojo&#8221; så kan det vara stress eller trauma-triggers som ligger bakom det hela. Ibland kan det vara svårt att koppla symptom till sinnesstämningar, men börjar man bara spana efter det så dröjer det inte länge innan man ser lite samband <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/1f60a.png" alt="😊" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></p>
  731. <p style="background-color: #eff7ed; border: 0px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Hur logga scrollande?</strong><br />
  732. Hur hade du gjort för att logga scrollande? Med det menar jag kolla Instagram, bloggar, internet över huvud taget. Räknar även lyssna på poddar dit. Sånt som man (ehh, jag) misstänker står i vägen för att kunna lära sig lyssna inåt.</p>
  733. <p><strong>Min kommentar: </strong>Det finns gott om appar som loggar din skärmaktivitet på både datorn och mobilen. På datorn använder jag Rescue Time och på mobilen Focus (windows/android) för apple-användare finns appen OffScreen som verkar riktigt bra!</p>
  734. <p style="background-color: #eff7ed; border: 0px solid #57ed3b; padding: 5px;"><strong>Faktorer som kör över ALLT!</strong><br />
  735. Det jag tycker är svårt med att logga är att externa faktorer som drabbar mig på olika vis i många fall “kör över” andra mer subtila faktorer som hur ex jag upplever en särskild magnesiumform i ett kosttillskott etc… Mitt liv kan gå från ordning och reda till kaos om jag åker på en tung deadline som innebär att jag måste jobba för tre i ett par veckor och då märker jag inte effekterna av att äta si eller så, eller rentav strunta i att äta… ja, du fattar.</p>
  736. <p><strong>Min kommentar: </strong>Det här är en väldigt viktig kommentar för jag hör nästan ALDRIG om människor som berättar om faktorer som faktiskt kör över precis allting utan det vanligaste är en jäkla massa småduttande med vilken magnesium-form som är bäst osv. Jag har också faktorer som kör över ALLT både inre och yttre så jag kan verkligen relatera, och det här är lurigt för man får inte räkna bort dessa bara för att de överröstar allting annat. Fokus bör då ligga på hur man kan behålla medvetenheten vid en tung deadline. Vad det är som gör att man &#8220;släpper allt&#8221; utöver att behöva jobba för tre. Finns det något som skulle kunna främja hälsosamma vanor trots hög arbetsbelastning? Det här är en öppen fråga som jag inte har svaret på men skulle man t.ex kunna förbereda matportioner och ha i frysen? Finns det något tillskott som skyddar kroppen och hjärnan från &#8220;stress-skador&#8221; eller ökar produktiviteten eller fokuset på ett riskfritt sätt? Finns det plats för någon närvaro-övning, andningsövning eller meditation&#8230;?</p>
  737. <p><span style="color: #ff0000;"><em>*30/12 2022</em></span></p>
  738. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/guide-livsstilsinventering/">Guide: Livsstilsinventering!</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  739. ]]></content:encoded>
  740. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/guide-livsstilsinventering/feed/</wfw:commentRss>
  741. <slash:comments>34</slash:comments>
  742. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">42644</post-id> </item>
  743. <item>
  744. <title>Samlade hairhacking-inlägg</title>
  745. <link>http://martinajohansson.se/samlade-hairhacking-inlagg/</link>
  746. <comments>http://martinajohansson.se/samlade-hairhacking-inlagg/#comments</comments>
  747. <dc:creator><![CDATA[Martina]]></dc:creator>
  748. <pubDate>Sat, 10 Dec 2022 06:00:33 +0000</pubDate>
  749. <category><![CDATA[Beauty hacking]]></category>
  750. <category><![CDATA[hår]]></category>
  751. <category><![CDATA[skönhet]]></category>
  752. <guid isPermaLink="false">https://martinajohansson.se/?p=42855</guid>
  753.  
  754. <description><![CDATA[<p>Recension av Minoxidil &#8211; Klicka här! Hairhacking 101 &#8211; Klicka här!</p>
  755. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/samlade-hairhacking-inlagg/">Samlade hairhacking-inlägg</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  756. ]]></description>
  757. <content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_42856" style="width: 1210px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://www.instagram.com/p/Clv3PjZthRG/"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-42856" class="wp-image-42856 size-full" src="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35.png" alt="" width="1200" height="1200" srcset="http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35.png 1200w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35-300x300.png 300w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35-1024x1024.png 1024w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35-150x150.png 150w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35-768x768.png 768w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35-50x50.png 50w, http://martinajohansson.se/wp-content/uploads/2022/12/Facebook-Post-35-65x65.png 65w" sizes="(max-width: 1200px) 100vw, 1200px" /></a><p id="caption-attachment-42856" class="wp-caption-text"><span style="color: #ff6600;"><em>Klicka på bilden för att komma till instagram-posten bestående av en 10-sidor lång bildserie med produkter, metoder &amp; insikter (Ingen reklam, inga rabattlänkar, bara ett ärligt hårinlägg till mina hårfrälsta följare! <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/15.0.3/72x72/2764.png" alt="❤" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />)</em></span></p></div>
  758. <p style="padding: 1em; border: 5px solid #FD962A;"><strong><span style="color: #ff6600;">Recension av Minoxidil</span></strong> &#8211; <a href="https://www.instagram.com/p/Cczg8CLAouD/">Klicka här!</a><br />
  759. <strong><span style="color: #ff6600;">Hairhacking 101</span></strong> &#8211; <a href="https://www.instagram.com/p/Caxpo3SgWYU/">Klicka här!</a></p>
  760. <p>Inlägget <a href="http://martinajohansson.se/samlade-hairhacking-inlagg/">Samlade hairhacking-inlägg</a> dök först upp på <a href="http://martinajohansson.se">Next Level Biohacking</a>.</p>
  761. ]]></content:encoded>
  762. <wfw:commentRss>http://martinajohansson.se/samlade-hairhacking-inlagg/feed/</wfw:commentRss>
  763. <slash:comments>5</slash:comments>
  764. <post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">42855</post-id> </item>
  765. </channel>
  766. </rss>
  767.  

If you would like to create a banner that links to this page (i.e. this validation result), do the following:

  1. Download the "valid RSS" banner.

  2. Upload the image to your own server. (This step is important. Please do not link directly to the image on this server.)

  3. Add this HTML to your page (change the image src attribute if necessary):

If you would like to create a text link instead, here is the URL you can use:

http://www.feedvalidator.org/check.cgi?url=http%3A//martinajohansson.se/feed/

Copyright © 2002-9 Sam Ruby, Mark Pilgrim, Joseph Walton, and Phil Ringnalda